Kan slöjan bli en murbräcka i kulturbarriären?

[061019] Ingmarie Froman har sett hur seden att beslöja muslimska kvinnor har fått allt större spridning i muslimska länder, men även i Europa. Hur blev slöjfrågan så laddad i Europa, frågar hon, trots att kvinnorna ofta sägs vara mer integrerade i Västvärlden än männen. Onekligen låter det motsägelsefullt. Froman försöker ge svar på dessa frågor i sin nya bok. Främst är det med exempel från Frankrike och England.

De muslimska kulturerna ser olika ut i dessa bägge länder och acceptansen för slöjan skiljer sig åt. I Frankrike är det förbjudet att bära religiösa symboler i skolan, medan det är i sin ordning i England. Det som förenar dessa länder, inklusive Sverige kan man tillägga, är att muslimska kvinnor ofta får en andra rangens position både inom den egna kulturen och i mötet med det omgivande samhället.

Enligt Ingmarie Froman kan man se protesterna mot Salman Rushdies bok Satansverserna som startpunkt för de ny muslimsk identitet i Västeuropa. Här var det oftast unga män uppvuxna i Europa som stod för protesterna. Många tolkade reaktionerna som uttryck för bristande integration, men Froman menar att det istället handlar om bristande respekt för en annan religion. Ungefär som med de danska satirteckningarna.

För att försöka förstå hur de religiösa konflikterna skär genom samhället uppsöker Froman orter och personer som gjort sig kända i konflikter om slöjan. I engelska Bradford finner hon studenter som är andra generationens pakistanier som attraheras av de nya muslimska rörelsernas krav på strängare förhållningssätt. Och som samtidigt ska försöka manövrera i en zon mellan religionen och världsliga traditioner. ”Islam har blivit ett uttryck för identitet för yngre idag”, säger en student i boken. Många fundamentalistiska rörelser arbetar målmedvetet för att värva dessa studenter.

Hur frivilligt är det då för unga muslimska kvinnor att skapa sin egen identitet? Några av de intervjuade unga kvinnorna har börjat använda sjal och kläder som täcker en stor del av kroppen för att få frid i den egna familjen och släkten. Samtidigt växer en opposition mot tvångsäktenskap, där fadern många gånger har bestämt vem döttrarna ska gifta sig med. Ofta med en kusin. Kvinnans frihet är enligt Froman större i England än i ett franskt getto. Väl inne i ett tvångsarrangerat äktenskap ser det väl likadant ut i ett muslimskt som i ett katolskt äktenskap, där mannen ofta tycker sig ha rätten till sexuellt umgänge med andra kvinnor, medan hustrun förväntas hålla sig hemma. Även om den bilden också håller på att krackelera.

Villkoren kan vara väldigt olika för unga muslimska kvinnor, vilket Ingmarie Froman tydligt visar i sin reportagebok. För många har en strängare religiös inriktning blivit ett alternativ, där de själva väljer att använda någon form av slöja. Problemet är att de samtidigt i olika grad blir isolerade från övriga samhälle. Extremen mötte jag när jag åkte jag till Angered i nordöstra Göteborg för att intervjua en muslimsk kvinna om hennes roll som styrelseledamot i ett kommunalt bolag. Medan jag väntade på henne såg jag en kvinna i burka, utanförskapets övertydliga attribut. Hennes liv är i huvudsak hänvisat till det slutna hemmet.

Kanske överreagerar vi med vår västerländska kultur på de muslimska kvinnornas klädesplagg? Finns det inte en viss tendens till att försöka låsa fast bilden av den muslimska traditionen som ett fruset ögonblick?

Det är ingen tillfällighet att islamsk fundamentalism breder ut sig just nu. Inte heller att islamsk identitet söker sina uttryck i en tid när globaliseringen tränger ner i samhällets små skrymslen. Har vi väl sagt globalisering, kan det vara intressant att se vad sociologen Manuel Castells har att säga om detta i sitt digra trebandsverk om tendenser i informationsåldern.

I Identitetens makt undersöker han hur vi konstruerar vår identitet. Identitet är vår källa till mening och erfarenhet, skriver han. ”Identitet är en process där mening skapas med hjälp av kulturella attribut”. För en enskild individ eller kollektiv kan det finnas många identiteter samtidigt, men de ger upphov till slitningar och motsägelser. Identiteter är källor till mening som konstrueras genom en urskiljningsprocess.

Alla kulturer genomgår förändringar, det är en av Manuel Castells viktiga teser efter att ha studerat globaliseringens följder. Vår egen kultur förändras. Den muslimska också. Vilka vägar utvecklingen tar sig och i vilken hastighet bestäms till stor del av umgänget med omvärlden.

▪ Christer Wigerfelt

Bokomslag
Ingmarie Froman
Islam, brudar & paljetter
Ordfront 2006

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: