Skarpladdat om makten mellan könen

[080204] Yvonne Hirdman har tidigare varit professor i både kvinnohistoria och genushistoria och har även skrivit flera böcker inom ämnet. Gösta och genusordningen är en samling essäer som rör sig mellan kvinnohistoriska texter och genusvetenskapliga. De olika texterna är skrivna under en tjugoårsperiod. De berör olika områden, som kvinnors plats och varför kvinnor är underordnade. Ett kapitel tar upp klass och kön, ett annat feminismens förhållande till queerteorin.

Kvinnoforskare ställer sig frågor som hur kvinnor kan ha ett lägre socialt värde än män och menar att den kvinnliga underordningen inte är naturgiven, utan att både män och kvinnor skapas in i sina genus genom tankefigurer, social integration och socialisering, dvs det rent konkreta. Kvinnor är också medskapande i detta system, menar Yvonne Hirdman. Dessa kvinnohistoriska avsnitt är bokens mest intressanta och givande genom att hon utgår från den praktiska historien som förklaras genom en teoretisk ram.

Hon visar att kvinnornas plats på den tiden var i hemmet, men att det var männen som visste hur det arbetet skulle skötas. I mitten av 1800-talet gjordes försök att rationalisera hemmen, där den näringsfysiologiska vetenskapen spelade en stor roll.

Männen bröt in på kvinnornas område genom att skriva kokböcker som tog upp näringsfysiologi. Tidigare var kokböckerna kvinnornas område men då fanns inte den vetenskapligt näringsfysiologiska delen med. Några årtionden senare fick matlagningen stor uppmärksamhet och man såg ett stort problem i att arbetarkvinnorna inte kunde laga mat. Arbetarkvinnorna arbetade och de dåliga lönerna, samt att kunskapen om matlagning inte kunde föras över från mödrarna till döttrarna på ett naturligt sätta, ledde till bristfälliga kunskaper. Arbetarklassen levde vanligtvis på smörgås, kaffe och bullar och fick inte den näring den behövde. Man använde också den dåliga mathållningen som en förklaring till det utbredda supandet.

Vid slutet av 1800-talet förekom en slags fettdyrkan både hos den vanliga medborgaren och läkarna. Man prisade fläsket och andra feta livsmedel, och det vita brödet ansågs bättre på grund av att det var mer lättsmält. Det förekom också en strävan att fostra arbetarklassen in i medelklassidealen, och Sofi Nilsson författade en skrift som var svaret på ”magfrågan”, dvs socialismen. Hon menade att med sparsamhet gick det att leva på en låg arbetarlön för en familj. Hon kalkylerade då med två barn och kom fram till att varje person hade ca 30 öre att leva på per dag. Enligt hennes kalkyler bestod matkostnaden av 50 procent av inkomsten. Vilket visar vilken oerhört låg lön arbetarna hade och hur stor del av inkomsten som gick till mat om man jämför med idag.

Det började planeras för matlagnings- och hushållsutbildning i slutet på 1800-talet, som huvudsakligen riktade sig till arbetarkvinnorna. I början av 1900-talet började hemkonsulenter propagera för sparsamhet, för margarinet och att äta vegetariskt två gånger per vecka. Men idéerna slog inte rot hos arbetarklassen, däremot hos tjänstemännens husmödrar gick de hem.

Yvonne Hirdman skriver även ett kapitel som fått titeln ”Varför skurar kvinnor toaletter? Där hon undersöker de olika vetenskapliga discipliners förklaringar till varför kvinnorna sysslar med att sköta hem och städning. Men hon upptäcker att hon inte kommer längre än till familjen. Familjen är den minsta sociala enheten skriver hon, vilket gör att kvinnan försvinner som egen aktör. Att kvinnor städar toaletter ses av de övriga vetenskaperna som oproblematiskt, rationellt och naturligt. Det är något som berör kvinnorna, om det skulle vara ett problem är det ett kvinnoproblem som männen inte behöver befatta sig med, sammanfattar hon.

Hon skriver även om queertankarna och jämför med feminismen. Queerteoretikerna menar att heterosexualiteten inte är någon självklarhet utan att det i själva verket är heterosexualiteten som måste förklaras. Men skriver Hirdman, även det sexuella förtrycket har riktat sig mot kvinnor genom historien, medan män har kunnat utöva homosexualitet. Hon är kritisk mot queertankarna och poängterar att det finns två genus och att kvinnors erfarenheter tenderar att försvinna när man inte pratar om det biologiska könet kvinnan.

Ett kapitel berör klass och kön, och även där menar Hirdman att man inte kan använda klassbegreppet för att förklara kvinnors underordning. När man använder begreppet klass menar man en intressekonflikt mellan de som har och de som inte har. För att kvinnor ska kunna passas in i denna modell måste man ta bort det biologiska som särskiljer kvinnan från mannen.

Uppdelningen i kvinnligt – manligt skär tvärsigenom klassordningen, menar hon. ”Att vara kvinna är att ordnas efter förhållandet till en man. Att vara man är att ordnas efter förhållandet till andra män och utifrån arbete, sysselsättning. Detta är ju inte helt lätta frågor och hon är i dessa kapitel inte lika tydlig och ibland kan man uppfatta henne som fastlåst i begreppen man/kvinna, och jag tycker det är lite tråkigt att hon ställer queertankegångarna som en motsats till feminismen.

En av de tidigaste texterna, som ligger sist i boken som ett appendix, är också den grundläggande för förståelsen för hur könsmaktsordningen fungerar. Texten är fortfarande högst aktuell och förklarar väldigt pedagogiskt och utförligt och samtidigt på ett lätt sätt hur genussystemet fungerar i ett samhälle.

Yvonne Hirdman skriver att genus är en översättning från engelskans gender. Med gender menas socialt kön, vilket man skiljer från ett biologisk kön. Från början talade man om könsroller, sedan övergick man till socialt kön och nu använder man begreppet genus. Genus har en mer symbiotisk betydelse än både könsroll och social kön, dvs det är mer sammanflätat. Genussystem består av olika processer, fenomen, föreställningar och förväntningar som ger ett slags mönster och regelbundenhet. Grunden i denna struktur är två principer; isärhållandet av manligt och kvinnligt och mannen som norm. Män är människor och normen för det normala och allmängiltiga. ”Att göra genus är att göra skillnad där skillnad inte finns”, skriver Hirdman.

Isärhållandet fungerar på så sätt att sort 1 gör sak 1 på plats 1 och sort 2 gör sak 2 på plats 2
Därför att sort 1 gör sak 1 blir sort 1 en sort 1 etc.

Genussystemet visar hur mannens makt reproduceras, men frågar sig Y. Hirdman, hur kan systemet förändras? Gränsöverskridande föder motstånd men i princip kan strukturerna tinas upp, genom att könens likhet har en förändrande kraft. I tankesystemet och när isärhållandets principer bryts finns en kraft till förändring, skriver hon.

Varje tid har ett genuskontrakt mellan könen, ett slags osynliga kontrakt som kan handla om hur man beter sig mot varandra, hur man ska prata, hur man ska klä sig etc. Det baseras på ömsesidiga föreställningar.

I Sverige som räknas som ett jämställt land är det fortfarande Gösta, dvs mannen som är normen som allt kretsar kring. Han är människan medan kvinnan är den andra. Yvonne Hirdman frågar sig vad det betyder för kvinnorna att bli definierad som den andra? Ojämlikheten i samhället mellan könen kanske gör att både män och kvinnor väljer bort det som inte är tillskrivet det kön man hör till menar hon och man kan bara hålla med.

Som helhet är boken en fantastisk läsning om kvinnans historia och genus. Hirdman skriver underhållande och bitskt om vårat patriarkala samhälle. Jag skulle gärna se att hon skrev mer om kvinnohistoria, där är hon enastående kunnig och en skribent som gör att ämnet får liv och en tydlighet. Hon lyckas visa och förmedla att ett feministiskt tankesätt är helt självklart och samtidigt nödvändigt om vi ska kunna förändra samhället i en mer jämlik riktning, och då kan det vara bra att ha de kvinnohistoriska kunskaperna med sig.

▪ Maria Börjesdotter

bokomslag
Yvonne Hirdman
Gösta och genusordningen
Ordfront 2007

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: