Kärleksskildringar som tidsfenomen

[080808] Arbetet med Kärlekshistoria började med en undran över huruvida de författarskap i 1800-talslitteraturen, där könsfrågan är ett centralt tema, också har någonting att säga om samkönat begär. Så skriver Eva Borgström, docent i litteraturvetenskap och en av svensk queerforsknings tidigaste banérförare, i förordet till sin senaste bok. Hon har tidigare skrivit om drottning Kristina, om romantikens kvinnobilder, om några av det svenska 1800-talets stora romanförfattare och om tvärvetenskaplig genusforskning. Svaret på undran var att det hade de.

Förälskelse kvinnor emellan var i början av det här seklet på många sätt en omöjlig tanke, men samtidigt började det inom konst och litteratur dyka upp skildringar av denna omöjliga kärlek. Naturligtvis var dessa skildringar en spegling av hur den samhälleliga attityden i stort förändrades. Det moderna tänkandet gav ny syn på kön, identitet, sexualitet och äktenskap. Det här var en förändring på gott och ont.

I Kärlekshistoria ger Eva Borgström en grundlig genomgång av sex författarskap som på olika sätt skildrat lesbisk kärlek i 1800-talets Sverige. Själva begreppet lesbisk är förresten inte helt oproblematiskt i sammanhanget, det är så färgat av vår tids föreställningar och skulle knappast förekommit i de texter som boken handlar om.

De författare som presenteras och analyseras är Villhelmina Zahle och Matilda Roos som är väldigt öppna och tydliga i sina skildringar (läs dem i Två berättelser om kärlek utgiven av Normal förlag 2006) men också Carl Jonas Love Almqvist som är mer tvetydig i sitt berättande, den på många sätt svårtolkade Fredrika Bremer – vars egen sexualitet det ofta spekulerades om redan bland hennes samtida och så Ellen Key och August Strindberg vars texter uppvisar både nyfikenhet och viss oro inför kärlek som bryter den heterosexuella normen. Strindberg är, inte helt förvånande, mer vidsynt när det gäller manlig homosexualitet än kvinnlig. Ellen Key beskylls för övrigt också (lätt förklädd till Hanna Paj) av Strindberg för att vara ”pervers” i Svarta fanor.

Det är inte bara begreppet lesbisk som är färgat av vår tid. Det kan vara svårt för oss att med dagens utgångspunkter gå in och verkligen förstå vad de här texterna egentligen handlar om. Romantisk vänskap mellan kvinnor var vanlig – men vad innebar egentligen det? ”Närhet mellan två kvinnor i det privata livets hägn lämnar helt enkelt inga spår efter sig så länge de älskande själva inte vill att de ska göra det. Och varför skulle de vilja det?” skriver Eva Borgström i sitt förord och det är naturligtvis en grannlaga uppgift att gå in och tolka vad som egentligen menas.

Mycket blir förstås spekulationer. Man kan, som Eva Borgström mycket riktigt själv påpekar, som läsare både välja att se och att inte se det som eventuellt står i de granskade texterna. Men hon hjälper oss att ställa nya frågor och visar på så vis att studiet av historien om inte annat har en hel del att säga om vår tid och våra samtida synsätt.

▪ Siri Reuterstrand

bokomslag
Eva Borgström
Kärlekshistoria –
Begär mellan kvinnor i 1800-talets litteratur
Kabusa böcker 2008

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: