Konsten att bota Moder Jord från sin feber

[081103] Den globala växthuseffekten står högt på dagordningen. Alla tycks vara ense om att fenomenet finns, men när vi kommer till frågan om vilken betydelse den har på lång sikt tycks åsikterna gå isär.

Christian Azar är professor i fysisk resursteori i Göteborg. Första gången jag såg honom var han doktorand på samma institution. Jag skulle göra en intervju med Karl-Erik Eriksson, mannen som skapade institutionen. Detta var i början av 90-talet. Karl-Erik pekade ut Christian Azar som en av två speciellt lovande forskarämnen. Idag sitter han med i FN:s klimatpanel IPCC och har nu givit ut en bok som inte tvekar att blanda samman klimat och politik, vilket är ganska ovanligt för just naturvetare.

Växthuseffekt när något helt naturligt, förklarar Azar inledningsvis. I snitt är det femton grader varmt vid jordytan. Utan de gaser i atmosfären som fångar in den utåtriktade värmestrålningen skulle temperaturen ligga långt under noll grader. Så för livet på Jorden är det nödvändigt med en viss växthuseffekt. Kontroverserna väcks till liv när man ställer frågan om vad som skapar denna växthuseffekt och hur den har förändrats under människans existens.

Många hävdar att det vi idag ser som en hotande uppvärmning i själva verket är ett utslag av naturliga variationer. Klimatet var här uppe i Norden betydligt varmare under bronsåldern, medan det under en kortare period under 1600-talet var kallare än normalt; så kallt att den kallas för lilla istiden. Karl X Gustav kunde utnyttja kylan för att föra sina trupper över Lilla och Stora Bält i kriget mot Danmark.

Sedan dess har koldioxidhalten i atmosfären ökat med runt 35 procent. Den uppskattningen gör man efter att ha borrat fram isprover från Antarktis och likt årsringarna i träd studerat förändringar över tid. Utifrån dessa mätningar är det mycket som talar för att vi har en global uppvärmning orsakad av mänskliga aktiviteter. Vågar man då fortsätta att hävda att förändringarna bara är naturliga variationer och fortsätta att släppa ut koldioxid som förr och mer, bara för att det är den bekvämaste vägen, frågar sig Christian Azar retoriskt.

Låt oss istället utgå ifrån att vi har en uppvärmning skapad av oss själva, framför allt i den gamla industrialiserade världen. De beräkningar som gjorts pekar på en uppvärmning hittills med knappt en grad. Men även om vi idag stänger alla kranar för utsläpp av koldioxid kommer uppvärmningen att fortsätta, eftersom de klimatrelaterade rörelserna är långsamma. Det är ungefär som att vända en oljetanker, det sker inte direkt på en femtioöring.

Hur svårt är det då att få stopp på de skadliga utsläppen? Det är rent tekniskt inte så vansinnigt svårt som man kan tro, hävdar Azar. Det handlar mest om politisk vilja. Och ju tidigare vi börjar ställa om energiproduktionen desto billigare blir det. Azar är ingen miljöfundamentalist som till varje pris vill avveckla skadliga producenter av växthusgaser, utan ser främst storskaligt på problemet. Transporter står för 14 procent av utsläppen och då behöver flygets andel på två procent inte ha högsta prioritet. Det finns andra utsläppskällor som bör angripas först.

Det är där det storskaliga perspektivet möter det småskaliga som Christian Azars argumentation börjar famla litet. Den viktigaste frågan handlar om hur vi ska kunna minska utsläppen. Ska det ske genom statliga och överstatliga beslut? Det ger störst effekter på kort tid. Eller ska man förlita sig på individernas många små steg i samma riktning? När diskussionen dyker upp i boken lutar han åt de storskaliga lösningarna. Men ju längre man kommer i framställningen, desto mer ser han betydelsen av individernas engagemang i miljöpolitiken. Och det är de många sammantagna rösterna som underlättar för politikerna att våga ta de svåra med nödvändiga stegen mot ett radikalt annorlunda livsstil.

För den som vill ha en begriplig överblick över klimatförändringarna är Makten över klimatet en lättillgänglig framställning att ta sig an. Glädjande är också författarens förmåga att skriva om klimatförändringarna utan att vi som läsare drunknar i detaljer eller en snårskog av information.

▪ Christer Wigerfelt

Bokomslag
Christian Azar
Makten över klimatet
Bonniers 2008

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: