RUTTET – ETT PRINSESSLIV

[081106] av Sofia Fredén
Permiär 3/11 2008 på Teater Kurage, Hagateatern
Regi: Ylva Gallon
Scenografi: Eric Langert
Kostym/mask: Aida Stålnacke
Originalmusik: Otto Hargne
Medverkande: Rebecka Alverfors, Sara Estling, Sergej Merkusjev
För barn 7-11 år

Två prinsessor och en prins som ler och bugar och niger och dansar något slags sirlig menuett. Så börjar Ruttet – ett prinsessliv. Och nästan genast får vi veta att dessa tre kungabarn är förtvivlat ensamma och instängda i sitt slottsliv. Den äldsta prinsessan vill bara gifta sig, fastän hon inte ens är vuxen. Hon leker att hennes dumma lillebror är drömprinsen som skall bli hennes gemål – för någon annan prins träffar hon aldrig på. Men lillprinsen vägrar, Han lider och gräver sig ett hål i marken där han sitter och hatar sig själv och känner sig dum. Och lillprinsessan, den yngsta systern, vill inte vara med alls. Hon rymmer från slottet och ger sig ut i världen, på jakt efter ett eget och alldeles ”vanligt” liv. Hon försöker finna några vuxna människor som stämmer överens med hennes föreställningar om vad som är normalt, och som skulle kunna bli hennes nya föräldrar. Men hon finner bara konstiga och specifika figurer som inte ens fattar vad hon är ute efter. Tillslut hittar hon en döende björn, och som i en saga kan hon ikläda sig hans päls, och återvända till slottet i ny gestalt och med sin nyförvärvade björnklokhet ställa allt tillrätta.

Det är roligt och häpnadsväckande att få se en riktig saga med ganska dämpad sensmoral och ganska lite anpassning till moderna barns verklighet. Helt enkelt en berättelse som med gott humör och mod gestaltar existentiella problem och drömmar.

Rebecka Alverfors och Sara Estling spelar lika övertygat, djärvt och farligt som om de spelade för en vuxen publik. Och Sergej Merkusjev är briljant både som deprimerad lillprins och som rysk björn. Med en rolig, vänlig glimt i ögonvrån lyckas han skickligt pigga upp några små pojkar på första bänk, som uppenbarligen – precis som lillprinsen – blivit lite illa till mods av de hotfullt starka prinsessorna.

Grattis till teater Kurage, som vågar spela barnteater som är rolig, oanpasslig och konstnärligt stark!

/Kajsa Öberg Lindsten

Infamt påpassade av Svensk Damtidning och dess likar kan jag ej annat än beklaga de kungliga barnens öden. Fuller väl förstår jag att deras olyckliga uppväxt har inspirerat Sofia Fredén att skriva en pjäs för våra små ofrälse barn. Kanske är det deras generation som ska släppa de kungliga fångarna loss, avskaffa monarkin?

Två prinsessor och en prins, känns rollistan igen? Den yngsta sessan gör uppror och rymmer för att få leva i en normal familj. Men tyvärr hittar hon ingen sådan förrän hon möter en björn med nosgrimma (som väl också är på rymmen?).

Rymlingen spelas av Sergej Merkusjev som verkar lika rysk som björnen. Han är trevlig ny bekant skapför mig. Han är lika övertygande som olycklig prins som är så dum så att han gräver ner sig i ett hål i Erik Langerts eleganta slottsdekor. Prinsessan som rymmer spelas av Sara Estling som var så bra i Cinnobers uppsättning Rottweiler häromåret. En klar förstärkning av Kurage ensemble, som i övrigt består av Rebecca Alverfors, som kommer att få svårt att glänsa i sin nya omgivning. Här är hon storasyster som förgäves friar till sin dumme bror.

Ylva Gallon hade regisserat. Det måste vara tacksamt med sådana skådespelare. Publiken var inte så entusiastisk som jag trodde att den skulle vara. Kanske var den i yngsta laget? Föreställningen är faktiskt sofistikerad. Jag måste själv tänka efter ibland.

/Åke S Pettersson

▪ Kajsa Öberg Lindsten
/ Åke S Pettersson
Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: