Förorten slår tillbaka

[100929] På bokmässan slank jag in på ett så kallat seminarium, en förskönande omskrivning för reklamtillfälle, där chick lit-författarinnan Denise Rudberg berättade om sin senaste bok. Hon poängterade att den utspelar sig i den miljö och på den sociala arena där hon känner sig hemma, det vill säga Östermalm i Stockholm, med alla de associationer till höga inkomster och dyra bostäder, kort sagt överklass, som ligger i själva stadsdelsnamnet.

Hon kunde berätta att hon minsann bott på andra ställen, t ex i New York, men inte kände sig hemma där på samma sätt som på Östermalm. Hon hade också bott i förort, nämligen Saltsjöbaden, men vantrivts med dagarnas stillhet. Om hon hade sagt att hon bott på ställen som Skärholmen eller Botkyrka så skulle det allvarligt ha skadat hennes image, det går an att ha bott någon annanstans än på Östermalm om platsernas status är likvärdig och om man vill matcha mediabilden av sig själv som skildrare av relationer i lyxmiljö och särskilt insatt däri genom egen tillhörighet.

En av många anledningar för Per Wirtén att skriva Där jag kommer från. Kriget mot förorten, är just hur opinionsledande personer, agendasättande medier och åtgärdande myndigheter format en bild av förorten som ett trist och problemfyllt ställe, framför allt befolkat av människor som av sociala och ekonomiska skäl inte har kapacitet att lyfta sig till ett bättre boende. Det förekommer så gott som aldrig att förorten betraktas och beskrivs som en hemort, ännu mindre en hembygd. Detta gäller inte alla förorter, de som utpekas och vars invånare stigmatiseras i en diffus offentlighet med rigida statusnormer är förstås förorterna som bebyggdes och befolkades under miljonprogrammets år på sextio- och sjuttiotalen.

Per Wirtén är journalist och tillsammans med Göran Greider mest anlitad när man i radio eller tv vill ha en kommentar från vänster. Han har varit chefredaktör för tidskriften Arena och skriver i Expressen och Sydsvenskan. Han föddes i Göteborg och bodde som liten i Kortedala, då för tiden ett område med den högsta nativiteten i världen. Familjen flyttade snart till Huddinge – och nu kommer det riktigt ovanliga, trots sin ställning i mediasvängen och den status som följer med den bor Per Wirtén fortfarande i Huddinge. Och inte bara det – han trivs!

Nu företar han sig att gå (!) genom Stockholms södra förorter, från Skärholmen, via Flemingsberg och Fullersta, Örby och Årsta. I slutet av vandringen ser han ut över den nykrämiga bebyggelsen i Hammarby sjöstad och det Södermalm där bostadspriserna rasar i höjden allteftersom stadsdelens status ökar. Skildringen av vandringen vävs samman med en historisk genomlysning av stadsbyggnad och stadsutveckling runt om i världen, en idéhistorisk betraktelse över hur städer planerats och en avslöjande beskrivning av hur miljonprogrammet tillkom och vilka strider som utkämpades runt städerna för att göra byggattraktiv mark tillgänglig. I Huddinge fanns en stark man i kommunledningen som höll emot Stockholms krav på mark och på eget initiativ förhandlade med Ingvar Kamprad vilket ledde till att IKEA etablerade sig i Kungens kurva, ett viktigt steg både i ortens och i företagets historia.

I den allmänna debatten används oftast beteckningen förorter om den del av förortsbebyggelsen som utgörs av höga hus i särskilda enklaver, uppförda som delar av det förkättrade miljonprogrammet. Men dessa områden är inte hela miljonprogrammet, det bestod till större delen av områden med lägre bebyggelse, radhus och egna hem. Men uppmärksamheten riktas mot höghusen i Skärholmen, Rinkeby, Rosengård, Ronna eller Bergsjön. Där finns ”problemen”. Och visst, där bor en jämförelsevis stor andel människor med sociala svårigheter, där bor invandrare och dit hänvisas de som inte kan göra sig gällande på den sjukt kapitaliserade bostadsmarknaden. Nu blir det allt vanligare med en så kallad områdespolitik, där särskilda satsningar görs för att komma till rätta med de missförhållanden som följer med den sociala utsattheten.

I den så kallade Storstadssatsningen i början av 2000-talet gav regeringen särskilt stöd till de aktuella områdena, på villkor att de mobiliserade ”egenkraft” för att sätta igång demokrati- och dialogprocesser. År 2004 gav Folkpartiet ut en rapport, Utanförskapets kartor, som i sin tur ledde till den av Moderaterna utgivna rapporten Utanförskap som ligger till grund för den borgerliga regeringens politik. Både den och den föregående socialdemokratiska såg alltså problemen som lokala och ville se lokala lösningar. Att lösningen på problemen skulle betraktas som allmänna och påkalla en politik för jämlikhet och mot diskriminering som berör hela samhället ingick inte längre i den bild av politikens funktion och betydelse som blivit gemensam för socialdemokratiska och borgerliga politiker.
Per Wirtén vill ändå se positivt på en del riktade satsningar, de kan fungera, vilket Hjällbo i Göteborg är ett exempel på.

Staden växte fram ur tidiga jordbrukskulturers redistributiva centra och bland faserna i dess utveckling finns stadsstater som Sparta och Aten och den industrialiserade och industriellt utformade staden som Manchester, byggd i cirklar kring de centralt belägna fabrikerna. I dag talar man om stadens mönster som sprawl och ibland hör man uttrycket den utsprawlade staden, där en förebild är Los Angeles. Det är städer som får flera centra eller inga centra alls, de breder ut sig och kan på något ställe bilda ett samhälle kring ett produktionscentrum av något slag medan växande områden tas i anspråk för bostäder, ofta villaområden som i sin tur kräver bil för att vara möjliga att bo i när arbete och affärer finns på stora avstånd.

Man kan fråga sig hur en politik för den utsprawlade stadens människor kommer att vara möjlig att utforma. Hur kommer intressen, idéer och drömmar att gestalta sig för människor som har lättare att identifiera sig med andra utsprawlade i London, New York och Singapore än med bybor i Norrlands inland, inuiter på den smältande polarisen eller regnskogsindianerna som ser sina liv förödas av en glupsk skogsindustri.

Där jag kommer från är en tankeväckande och insiktsfull bok, som dessutom rymmer en politisk vision och ibland en rent poetisk kärlek till det landskap som vi så ofta bara reser igenom utan att se fjärilarnas flykt eller de stilla vattendragens skräddarlek.

▪ Christian Swalander

Bokomslag
Per Wirtén
Där jag kommer ifrån. Kriget mot förorten
Bonniers 2010

Christian Swalander är verksam vid Global Studies i Göteborg och Borås.

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: