Frimärken som politik och sociologi

böcker.vinjett

[111214] Frimärken har ofta tidigare tryckts i motiv av nationalitetsstärkelse och med propagandasyfte. Vore intressant att läsa någon sociologisk undersökning om det bar någon gynnsam effekt ens någonstans, om något alls uppnåddes. Jag tror folk svårligen blir indoktrinerade genom frimärken, inte ens om samlandet vore hobby. Även som samlare av motiv, håller man sig i regel nykter mot påverkning, ser det analytiskt snarare, och vet rätt mycket om bakgrund. Därför kan motiv dels ses av något skrattretande, och med mer neutrala bilder blir de åter ganska trista uppmålningar i månget fall. Politiska motiv, i att övertala ett folk och medborgarna för viss politisk struktur eller ett bejublat samhälle, låta någon omvändas med det, nej, jag tror inte ens den mest inbitne medlöparen och partifunktionären från hjärntvättningsbyrån när ser sitt brev till yttre hölje ropa på världsbild och politiskt välstånd, tror knappast alls något mer om det goda i saken, snarare kanské äcklad, ser det enkla aldrig tillräckligt fördolda svepet så oppenbart i blickfång. Det lyser igenom ofrånkomligt. En bild avslöjar ganska lätt värdebakgrunden självt, ju mer den pockar för något utsagt bra, till svek för alla, vill den avslöja sig snarare, folk vet var de lever och hur bejublat det är. Hur helst, gick de forna östblocksländerna väldigt starkt in för att i bildmotiv, även till frimärken, affischer, skolplanscher, lite överallt, läromedel, att utge sin goda förhimlade politik. Till helg om lättlurat folk, som aldrig fanns.

Från början hade frimärken ofta regenter, en form av nationalism det också, men sedan med bildmotiven för knappa hundra år sedan, antingen ville man återspegla livet, blev det en dokumentation i historia, kultur, idrott, politik och social struktur, stundom i modernitet (den vägen förstärkt bild och bekräftelse på existerande i modern eller tidslös anda), eller så mer direkt exponerat på att stärka, visa riktning, eller bekräfta riktning. Kanské det först var ohållet ofta relaterat dygd t.ex. med nationalsocialistisk anda av varierande grad, men med kalla kriget blev bejublandet av den egna inhägnaden framföra och hur den såg ut till livets oförskonade nödtorft av en slags förljugen paradiseffekt. Låt oss tro, låt oss häpna, tänkte man, men blev lätt låt oss skratta, låt oss gråta. Eller låt oss läsa opprorsroman och samizdat. Låt oss nu läsa frimärkskataloger.

Alltså inte desto mindre, med några tiotal år senare är det oerhört roliga att se på den lustiga tid som var, nu när frimärken blivit utgivning i sig, som glansbilder på allt mellan helvetet och människans påfund, bara bevisar nutid och livsstil så in i nordan, inget och ingen som vill något med bilderna, förblottas däremot de tidigare propagandafrimärkena nästan i nostalgi, det förra så urholkat på sin forna förljugna mening, medan dagens vanmäktiga värld vrider sig lika självt, roligt en dag i framtiden att tänka till, liksom nu på det som fanns. Måste erkännas att de inte sällan är ett ganska horribelt framförande, i motivval och färgläggning, och förvånansvärt rika på detalj, de forna, inte sällan heller helt små märken, östblocksländernas hade därtill i somliga fall mycket dålig tryckteknik vilket återspeglar sig intressant och med dåligt papper (helt annat än dagens glansbildsfrimärken som inte heller håller, färg som sudda sig för allt) som gör det i kuriositet roligt, eller ännu roligare. Tjockoslovakien hade en fin färgsättning, naturellt enkelt och ändå framlyft. Det är rätt intressant att tänka sig oppsättningar med deras frimärken. Sovjetunionen hade dock överlägset största utgivningen, och i särklass motiviskt förvrängt.

AFA katalogförlag utger i år ett synnerligen fint verk i två delar, med Öst-Europa som kartläggning, i utgivning och med angivna samlarvärden. Kataloger har i regel mjuka pärmar, alltså omslag, men dessa böcker har t.&.med hårda pärmar och är inbundna, så en stor satsning, men härliga att skåda i, och tänka ut sitt samlande av östblocket.

I bind [band] 1 omfattas Albanien, Bosnien, Bulgarien, Böhmen-Mahren, Estland, Hvide­rusland, Jugoslavien, Kroatien, Lättland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen och Rumænien. I däremot del II omfattas själva ett Ryssland, Serbien, Slovakien, Slovenien, Sovjetunionen, Tjekkiet, Tjokkoslo­vakiet, Tyrkiet, Ukraine og Ungarn, lite dansk stavning emellan. Bra så, på allt sätt av förtjänstfullt katalogiserande.

▪ Stefan Hammarén

Bokomslag

AFA-Østeuropa (bind 1) 2012 + & AFA-Østeuropa (del II) 2012
AFA Danmark 2011

 

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: