Knyter ihop småkryp med litteratur

Tidningsomslag Skörvnöpparn

[120113] Skörvnöpparn är en slags vildare, friare fortsättning på tidskriften Natur i Norr, som Anders Nilsson var redaktör på, men han fortsätter mer enväldigt fritt med Skörvnöpparn som sin egen tidskrift. Det är en entomologisk tidskrift, om insekter alltså, med viss prioritet om skalbaggar kan man tänka sig, som är hans forskningsområde.

Men inte därför jag anmäler denna, utan för att den på ett högst förtjänstfullt sätt och lika intressant, partiellt och parallellt är tillika dels en litteraturtidskrift. Faktiskt. Han får detta att gå ihop. Man får sina godbitar här, oavsett man är entomolog (eller insektintresserad) eller litteraturfrälst, och om båda, inte sämre heller.

I detta nummer finns fullt krypbra artiklar om baggar och flugor, och roligt med bilder på resta tidsfristens aedeagi, och intressant genomgång av och aspekter om samlande inte minst, med etc-material. Men det är litteraturbitarna jag egentligen vill ropa ut. Nilsson kör med en helt enastående fantastisk långkörare som tidigare redan pågått i Natur i Norr, och fortsätter utbreda sig i Skörvnöpparn, det går under devisen ”Insekternas litteraturhistoria, och är nu framme vid del 32.

Han och tillsammans med Göran Sjöberg  analyserar, och gör böcker intressanta som haft på något mer initierat sätt insekter i handlingen, om författaren bemödat sig att använda sig av insekter. Det räcker inte att man strövis lagt ut en fluga på fönstret självfallet. Här avslöjas sedan om författaren kunnat sin sak, men det intressanta att de belägger många tolkningar i sina analyser och filosoferar om olika möjligheter när författarna inte kanske kunnat sin sak så bra (fastän vem vet ändå om bibetydelser), eller får bekräftelse på att insekterna verkligen tjänar litteraturen. De skriver väldigt trevligt och initierat om insektsromaner, man blir alltid sugen på de böcker de skriver om. Deras hela serie Insekternas litteraturhistoria, förtjänar också en egen stor megavolym, att tänka på den saken. Många skulle säkert kunna läsa den med givet intresse.

I en separat och likaså längre artikel, den inledande som Nilsson kommenterar en insektsbarnbok i titel ”Den skräckslagne stekelsamlaren” av Annalena Hedman. Men man glömmer bort att den är för barn, man vill tro på en jätteintressant bok i själva verket. Jag tror jag aldrig läst en mer påkostad recension i recensionsmening, eller som artikel vilket det kanské är mera, som avslöjar så pass i enskilda bakomliggande detaljer en bok som anmäls. Av en recension som blir ett slags brottsutredningsprotokoll, men i positiva tecken och i god anda, på ett bra sätt. Den är så jäkla grundmurat, som han går till väga, finner verklighetsförebilder för boken, eftersom kan sin sak, och avslöjar hur sann en författare varit när ändå inte skrivit rent ut, när dolt i omskrivet, med ett omskrivet som blir här uppvällt, och roar artikelläsaren.

Det är urbota roligt intressant att läsa denna artikel faktiskt, men enbart tackvare sättet det görs på. Och i sammanhanget roligt &:så att läsa om referenserna till Fredrik Sjöbergs roman ”Flugfällan” beträffande den allt märkligare sågstekelspecialisten och samlaren René Malaise som koppling, en bok jag läste här om vintern med absolut största nöje. Nog jag trodde inte sådana här recensioner (som Nilssons) fanns och skrevs, åtminstone är de inte vanliga i dagens värld av recensioner i snabbmatsstilen.

Ändå blir denna aldrig det minsta tjatig. Det torde vara varje författarens dröm att få en sådan recension, påkostad i att avslöja detaljer ur boken relaterat verkligheten. Detta kan kallas analys, men inte på ett litteraturvetenskapligt evigtrist sätt i detaljborrandets av och an. Men en roman som Största skarabéerboken skulle sådant här förstås inte vara möjligt, men visst skulle man vilja se det, eller ännu hellre i och med triologiens kommande del Första skarabéerboken, läst och avslöjad av Nilsson. Ta an utmaningen. Skörvnöpparn har verkligen sin plats och sin redaktör.

Och inte minst kul med en artikel i konstigt språk, om Burroughs skrivmaskiner, som visat sig vara skalbaggar i vissa lägen, men blev man klokare på denna artikel?

▪ Stefan Hammarén

Tidningsomslag SkörvnöpparnTidskrift
Skörvnöpparn
Volym 3 – årgång 2011

Redaktör Anders Nilsson

 

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: