[131009] 
I början av oktober släpper Arkiv Förlag den sjätte upplagan av första bandet av fyra av Kapitalet av Karl Marx. Det var nog inte många som kunde tro på en ny upplaga av verket för drygt tio år sedan, med starka nyliberala vindar i samhället.
Kanske är det så med nytryck av Kapitalet att verket utges när det är vänsteruppsving? Kanske inte riktigt ändå, för femte upplagan kom 1997, när individualismen och konsumismen stod på topp. Men första upplagan på svenska kom som på beställning i samband med studentupprorets dagar efter -68. Förordet av Bo Gustafsson är symboliskt daterat till nyårsafton samma år.
Vänsteruppsving och utgivningen av den sjätte upplagan detta nådens år 2013 kanske stämmer bättre? Opinionsläget pekar mot ett tilltagande missnöje med den allmänna nedmonteringen av alla välfärdssystem och nyliberalismen känns återigen hopplöst otidsenlig.
Kan man placera in nyutgivningen av Kapitalet med något slags eko mot samtiden? Mats Lindberg (tidigare Dahlkvist) gör ett försök när han skriver det nya förordet, ett förord som ges ut som särtryck. Förordet inleds med frågan: Varför läsa Kapitalet idag? Mats Lindberg, till vardags professor i statskunskap i Örebro, nämner kapitalismens inbäddning i samhällsstrukturen, vilket väl är en nutida analys. Inbäddning gör kapitalismen mindre brutal än nyliberalernas strävan att låta kapitalet genom marknaden få ett snabbare genomslag i medborgarnas vardag. Även det globala perspektivet har blivit ett tydligare inslag i kapitalismen.
Är det svårt att läsa Kapitalet? Den första delen/boken som i huvudsak är skriven av Karl Marx själv (1867) är föredömligt välskriven och lättläst. Men även försåtligt abstrakt i vissa stycken. De två följande banden (efter marx’ död) har i huvudsak redigerats av Friedrich Engels och det fjärde (efter Engels död) av Karl Kautsky.
Karl Marx har ofta kopplats samman med den socialistiska rörelsens kopplingar till diktaturer som i Sovjet. Mats Lindberg menar att det är av ren illvilja. Karl Marx var i själva verket en stridbar förespråkare för demokrati – som tidig förespråkare för pressfrihet och tryckfrihet, facklig och politisk organisationsfrihet och allmän rösträtt. Allt inspirerat av händelserna under revolutionsåret 1848. Mats Lindberg tycker att Kapitalet med behållning skulle kunna läsas även av borgerliga ekonomer, om de på allvar intresserar sig för kapitalismens väsen.
Förordet avslutas med några ord om Kapitalets paradoxala aktualitet. Inte så att vi direkt kunde förutse öststatskommunismens fall eller Kinas besynnerliga blandning av statskommunism och brutal kapitalism. Däremot får boken förnyad aktualitet när det europeiska välfärdssystemet bryts ned och ersätts med diverse marknadsmekanismer, privatisering och utsätts för marknadskonkurrens. Eller som Mats Lindberg skriver: Kapitalismen som globalt ekonomiskt system blir plötsligt synlig. Därmed får Kapitalet en förnyad aktualitet. Situationen idag påminner i mycket om den som rådde när verket kom ut för första gången.
