Teater på liv och död

[141016] Konst som motstånd är rubriken för en serie möten, anordnade av Stora Teatern i Göteborg, med konstnärer som medvetet använder sin konst i syfte att förändra. Först ut var Jonatan Stanczak, verksamhetsledare för The Freedom Theatre i Jenin på Västbanken i Palestina. Här får man ungdomar som aldrig varit i närheten av en teater att vilja bli skådespelare i stället för martyrer.

Jonatan Stanczak är svensk medborgare med judisk mor, är uppväxt i Sverige men bor numera med familj på Västbanken där han leder en teater i ett palestinskt flyktingläger med ett fritt Palestina som hägring. Hur den resan gick till, att från en judisk uppväxt övergå till att göra palestiniernas sak till sin och engagera sig i ett teaterprojekt, har han beskrivit i en lång artikel med rubriken ”Israels apartheid kommer förvandlas till demokrati” (SVT Opinion 11/8 2014) med åtföljande läsarreaktioner. Där beskriver han hur hans världsbild rasade samman när han följde med på en resa för unga judar till Israel och Palestina som organiserades av Judar för israelisk-palestinsk fred och Palestinagrupperna.

Jonatan Stanczak är vältalig och övertygande i sin beskrivning av det som kommit att bli hans mission, att få palestinska ungdomar att välja teatern framför väpnat motstånd för att åstadkomma förändring i ett samhälle där kultur bevisligen är på liv och död.

The Freedom Theatre hamnade på världens löpsedlar i april 2011 när dess grundare och dåvarande verksamhetsledare, Juliano Mer Khamis, blivit skjuten, ett mord som ännu ingen ställts till svars för. Själv var jag just då i Ramallah och upplevde dagen efter mordet hur stadens gator fylldes av sorg och ilska i en stor demonstration.

Hur kommer det sig då att man valt att starta en teater i ett flyktingläger, när verkligheten ser ut som den gör, undrar universitetslektor Robert Lyons, som ledde samtalet med Jonatan Stanczak. Svaret blir till en definition av teatern som ett grundläggande samhälleligt behov, inte en lyx.

– Det handlar om att bygga upp en kultur som i slutändan handlar om den enskilda människans berättelse som en grundpelare för allt mänskligt skapande, sammanfattar Jonatan.

Utgångsläget har varit att försöka värva ungdomar till teatern, som varit något totalt obekant för i stort sett alla i lägret. För unga män handlade det om att avstå döden som det maximalaste i livet och i stället välja att utbilda sig till skådespelare. Flickor som kom till utbildningen upplevde att teatern var en plats där de kunde känna sig fria.

-Att teater inte är som tv utan något som kan användas för att kritisera makten och maktstrukturerna var ju något helt okänt. Så vi är glada om vi får ihop en grupp på tjugo som vill studera. Pojkarna kommer ju i regel från gatan med kniv i bakfickan, helt övergivna av samhället och har martyrskapet som sin stora dröm. Så vi börjar med en prövotid på tre månader med yoga och hård fysisk träning.

De som inte hoppar av efter det fortsätter en utbildning i tre etapper, från att hitta sin identitet till att jobba med olika sorters texter och sedan sätta samman de två bitarna till teater.

-Nu har vi ”kvinnovåld” som tema. Vi har åkt ut i området och försökt få tillgång till kvinnors berättelser, vilket är svårt. Vi har ett nätverk där vi gestaltar olika sorters förtryck som de utsätts för. Sen får skådespelare bearbeta och gestalta det. Vi arbetar också med det folkliga motståndet, improviserar och återberättar. Ibland som gatuteater, om upplevelsen av att bli arresterad, om kartläggning av israeliska nätverk av kollaboratörer, som gör att ingen litar på någon. Om då det kulturella nätverket är svagt kan folk inte mobilisera sig.

Jonatan Sanczak försäkrar att The Freedom Theatre idag mår jättebra.
– Men efter Julianos död var den nära undergång för vi visste inte vem och varför. Vem som helst kunde vara nästa mål så det var en kaotisk situation. Nu är drivkraften åter stark och vi har fem produktioner på gång samtidigt. Teatern växer konstnärligt varje år och erbjuder alternativ till en allt mer förvirrad kulturscen där man inte längre vet vad som händer och vad som är konstnärens roll.

Kommande gäster i serien Konst som motstånd är regissören och dramatikern Nasim Aghili, aktuell med sin migrationskritiska kabaré Europa, Europa, som den 20 oktober samtalar med Alle Eriksson om konstens möjligheter och den 9 december är det Stina Oscarsson, regissör, dramatiker och debattör som samtalar med Johan Hilton om sitt engagemang i kulturutredningar, kulturpolitik och konstens roll och uppgift i samhället.

▪ Britt Nordberg
Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: