Kultur med skärningspunkter

Vinjettbild på Siv-Britt Mangi

[190821] I byn Tystnaden utanför Kiruna lever familjen Uusitalo med ett näringsfång som sträcker sig ner genom generationer, det rör sig om skogsbruk och renskötsel. Men det är inte givet att traditionen ska kännas lika självklar att upprätthålla som en äldre generation tar för givet. En sådan konflikt mellan familjens arv och en yngre generations drömmar spelar stor roll i Siv-Britt Mangis roman Sumpmyren.

Sonen Bengt får i gåva av föräldrarna ett skogsskifte, men han har andra planer för sitt liv än att bli kvar i skogen och bland renarna. Samtidigt blir gåvan till honom ett problem för systern Lena, som är bokens huvudperson. Hon arbetar som gymnasielärare i Stockholm och som många kvinnor i traditionsbundna samhällen konstaterar hon att där är kvinnorollen knuten till ålderdomliga mönster, framför allt förstås som garanter för släktens reproduktion. Vid ett besök på kyrkogården ser hon detta mönster avspeglas på gravstenarna, där mannens yrke och för- och efternamn står utsatt, och under står det ”Makan Anna”, eller vad hon nu kan ha hetat.

Samernas historia, liksom andra ursprungsfolks, har uppmärksammats mycket på senare år, i en postkolonial kontext och estetik. I Sverige har vi exempel som filmen Sameblod eller Linnéa Axelssons mäktiga diktepos Aednan. Siv-Britt Mangi är inte lika radikalt civilisationskritisk, hon uppmärksammar givetvis konflikter mellan det svenska majoritetssamhället och den samiska kulturen, men hon tar i första hand upp de brytningar som modernitetens villkor innebär för det traditionella sättet att leva och försörja sig.

Lena träffar en man, som inte bara kan hyra ut en lägenhet till henne, värdefullt i bostadskrisens Stockholm. De inleder också ett förhållande, mycket romantiskt med sittningar på fina krogar, champagne på sängkanten och sådant mera. Förhållandet mellan Lena och Marcus kulminerar vid en resa till New York, dit också Marcus båda barn i ett avslutat äktenskap följt med. Marcus kommer att uppvisa egenskaper som skrämmer Lena, det ligger på gränsen till sadism, och inte minst barnen är utsatta.

Lenas kamp för att ta sig loss ur Marcus klor parallelliseras med Bengts kamp för att ta sig loss ur skogstillvaron och det tunga arbete han så vantrivs med. Det blir mer och mer dramatiskt och när Lena flytt till Tystnaden och Marcus följt efter ska Bengt göra ett våldsamt ingripande som också blir ett incitament för honom att göra slag i saken och inleda en förändring i sitt liv. Han friar till Ann-Maret som han gått och varit kär i länge. Även detta får en vändning som styr om hans liv.

Siv-Britt Mangi bor i den trakt som skildras. Hennes familj har liksom familjen Uusitalo renskötartraditioner. Hon känner den norrländska naturen, som hon skildrar väl, med fjäll, skog och hjortronmyrar. Stilen är rak, osentimental, nästan kärv, och berättartempot är högt. Sumpmyren är hennes tredje bok och första roman. Förhoppningsvis ska den följas av flera.

▪ Christian Swalander

Vinjettbild på Siv-Britt Mangi.

Bokomslag
Siv-Britt Mangi
Sumpmyren
Vulkan 2019

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: