Konst och vetenskap – ett omaka par?

Vinjettbild: Atomium i Bryssel.

[200415] Konst och vetenskap representerar två olika världar som länge har präglats av ömsesidigt avståndstagande från varandra. Inom konstvärlden brukar man ange känslan som kärnan i arbetet, medan vetenskapen utgår från intellektet. Eller förenklat handen respektive huvudet. Men så enkelt är det inte, bägge verksamheterna behöver både hand och huvud. Så istället för skillnader, finns det likheter?

Det har inte saknats försök att skapa möten mellan konst och vetenskap, men oftast har det blivit krystade möten. Det första jag såg var på nittiotalet i partikelforskningscentret Cern utanför Geneve. Ett danssällskap skulle gestalta mikrokosmos. Kul och rentav vackert, men ett möte mer som en form av skuggteater. Men en början till något djupare, förhoppningsvis.

Vetenskapens intresse för konst är dock begriplig. Inom alltfler forskningsområden har kreativitet vuxit fram som en allt viktigare aspekt. Om något brukar betraktas som kreativt är det konsten. Istället för att pröva konst som något som ska gestalta vetenskapen, hamnar nu kärnan av det gemensamma i kreativitet. Om detta kretsar konstnären Monica Sands text i ett tema i Alba nr 6 2002: Konst och vetenskap.

▪ Christer Wigerfelt

Vinjettbild: Atomium, byggd till världsutställningen i Bryssel 1958.

Monica Sand: Konstnärer och forskare behöver mötesplats

https://www.alba.nu/gamla/Alba6_02/sand.html

Alba nr 6 2002 Konst och vetenskap

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: