Hur påverkas forskningen av pandemin?

Vinjettbild: Munskyff. SvT

[220114] Forskningssamordnaren Ove Sernhede om hur deras pågående forskningsprojekt har påverkats av pandemin. – Det har inte varit helt enkelt, pandemin har inneburit att skolor, fritidsverksamhet, föreningslokaler osv. haft besöksförbud för utomstående. Det innebär att vi inte kunnat genomföra den typ av deltagande observation som vi föresatt oss.

– Situationen lättade något hösten 2021, men blev fram emot jul återigen betänklig då en fjärde våg var i antågande. De tre projekten har tvingats söka sig fram, men empiriinsamlandet via intervjuer har ändå kunnat göras, inte sällan i avgränsade rum med ansiktsmask eller via zoom. Det som återstår av datainhämtande kommer förhoppningsvis att kunna slutföras våren 2022, förutsatt att vi slipper nya restriktioner.

Hur har ni kunnat föra er inre kommunikation i programmet?

– Forskningsprogrammets tre delprojekt har i huvudsak skött sin interna kommunikation via videomöten. Utöver att varje projekt har haft sina regelbundna möten har vi under året också haft fyra programgemensamma träffar. Vid den senaste, i december, som var en hel dags textseminarium ’in real life’, flyttade vi fram positionerna rejält. Vid detta tillfälle presenterade alla medarbetare utkast till det som skall bli vår gemensamma programredovisning.

Hur ser forskningsprocessen ut i stora drag?

– Man skulle kunna säga att vår forskning roterar runt två axlar. En gemensam där vi alla skall bidra med texter till en bok på svenska. Denna skall vara en bredare typ av text som inte primärt riktar sig till det akademiska seminariet. Vi tänker oss en bok som bygger på resultat från forskningsprogrammet och som har ambitionen att fungera ingripande i den debatt som förs om skolan och förortens unga. Självklart skall den vara förankrad i vetenskapssamhället via teorier, metodreflektioner, fotnoter osv., men den skall samtidigt kommunicera med det omgivande samhället.

– Därutöver finns en axel där var och en eller tillsammans med andra skriver artiklar, bokkapitel eller böcker som naturligtvis kan vara på svenska såväl som på engelska eller något annat språk. Dessa texter ventileras i de tre delprojektens löpande mötesverksamhet.

Hur ser planen ut för det fortsatta arbetet?

– I grova drag kan vi väl säga att datainsamlingen fortsätter under våren 2022 och innan sommaren träffas hela programmet (9 pers) för en gemensam träff över flera dagar där vi diskuterar kapitlen till vår gemensamma bok. Under hösten 2022 bör datainsamlingen vara avslutad, men då kommer vi att höja trycket i textproduktionen. I november har vi de avslutande textseminarierna kring de artiklar som skall vara grunden för den gemensamma boken. Vid detta tillfälle kommer våra bidrag att kommenteras av medlemmar från referensgruppen. I februari 2023 är det deadline för artiklarna till den gemensamma boken. I maj arrangerar vi en forskarkonferens baserad på våra resultat. Då bjuder vi in andra forskare som befinner sig i eller nära vårt fält. Under hösten 2023 syntetiserar vi de svenska artiklarna till en bok som sedan lämnas till förlag. För närvarande går den under arbetsnamnet Mellan resignation och framtidstro. En studie om förorten och ungas lärande i och utanför skolan. Förhoppningsvis publiceras boken våren 2024 och i samband med utgivningen kommer vi att arrangera en utåtriktad konferens om förorten och skolan.

▪ Christer Wigerfelt
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: