[251022] The Grabber gick samma öde till mötes som sina minderåriga offer i The Black Phone, men låter inte sig stoppas av något så trivialt som att han råkar vara död. Han lever måhända inte längre, men hans längtan efter att ta livet av barn är minst lika stark som förut!
Det har gått flera år sedan Finney lyckades stoppa the Grabber. Han har dock nya problem, dels i form av killar på skolan som han ständigt hamnar i slagsmål med på grund av ryktet han fick efter händelserna i första filmen, dels mystiska telefonsamtal (från trasiga telefoner). Dessutom plågas hans syster Gwen fortfarande av klärvoajanta drömmar. En av drömmarna ger en ledtråd om att en kristen lägergård rymmer en viktig hemlighet, så de anmäler sig till en kurs för ungdomsledare och åker dit. Väl framme ser en snöstorm till att de isoleras från omvärlden, så de måste tillbringa sin tid där endast i sällskap av några vuxna lägerledare. Snart inser de emellertid att lägergården inte bara erbjuder potentiella svar, utan även ett dödligt hot från andra sidan graven.
The Black Phone 2 fortsätter på samma tema som första filmen, och Finney får fortsätta ta emot telefonsamtal från döda barn. Denna gång får han dock även konversera med ytterligare en död person telefonledes: the Grabber. Denne går därmed från att ha varit en mördare grundad i verkligheten till att anta samma övernaturliga dimension som hans offer hade i första filmen. Dessutom hemsöker han Gwens drömmar, med premissen att det hon utsätts för i drömmen består i verkligheten, vad gäller skador och sår. Därmed får filmen Nighmare on Elm Street-vibbar när gränsen mellan dröm och verklighet tidvis är mycket tunn, eller rentav obefintlig. Drömsekvenserna i denna film har dock en annan karaktär rent estetiskt, då det signaleras tydligt att man går över till en drömvärld genom att bilden blir grynigare, och såväl ljud som musik blir dovare och mer onaturligt; drömmarna bjuder på få jumpscares, men blir inte desto mindre obehagliga.
Det som dock är ännu mer obehagligt är Finneys samtal med the Grabber. Det läskigaste är märkligt nog inte hans förmåga att dyka upp när som helst genom telefonsamtal och drömmar, inte heller hans återkommande hot och längtan efter hämnd. Nej, det kanske mest obehagliga av allt är hans få, vaga antydningar om hans nuvarande tillvaro, som när han frågar Finney hur denne föreställer sig helvetet, och förklarar ”it isn’t flames, but ice. Nothing burns like cold.”
Kort sagt: The Black Phone 2 är utan tvekan en värdig uppföljare till en av 2021:s bästa skräckfilmer!
