Filmer som förhäxar – genom formspråk som trollbinder

The Blind Man Who Did Not Want to See Titanic & Clark

Den finska film som bär originaltiteln Sokea mies joka ei haiunnut nähdä Titanici har, trots att den också förtjänar (kvalitets)omdömet årets långtråkigaste film, en säregen förmåga att suga in åskådaren i händelseförloppet så att man till sist blir ett med huvudpersonens existensvillkor: blind och lam och trots detta besatt av viljan att fysiskt uppsöka sin nu döende käresta han funnit via Tinder. Läs mer

En kärlekselegi från avgrunden

Magnus Gertten – Nelly & Nadine
ur filmen

Det finns ting som alltid framstår lika omöjliga att konfronteras med, holocaust är en av dem, det nu pågående överfallet på Ukraina en annan. Sammanfallet mellan bilderna av människorna befriade ur koncentrationslägren (ett av dem Ravensbrück där Nelly och Nadine träffades), som en gång anlände till Malmö och alla de människor som nu anländer på flykt undan ännu ett krig ger en intensitet av särskilt ödesdigert slag när man tar del av den väldigt, väldigt vackra och skickligt komponerade film Magnus Gertten skapat. Läs mer

Möss och människor på nordisk mark

Valdimar Jóhannsson – Lamm, Hanna Bergholm – Ruva

Två debuterande regissörer skapar skräckfilm mitt emellan saga, sägen och verklighet och inte minst i Lamm får djuren en sällsynt aktiv del i otäckheterna genom fårens maktfulla blickar rakt in i kameralinsen. Flertaliga är de också. Åskådaren blir omedelbart klar över, att dessa varelser är inte att leka med. Läs mer

Fladdermöss och människor

Matt Reeves – The Batman
ur Filmen

Batman är tillbaka, och denna gång har man gått tillbaka till hans rötter och låter honom mest agera detektiv. Resultatet? En av de bästa Batmanfilmerna till dags dato. Läs mer

Film och musik i kemisk, mänsklig förening

Giuseppe Tornatore – Ennio: The Maestro
ur filmen

När jag dröjer mig kvar i den otäcka slutscenen i Sergio Leones Once Upon a Time in America (1984), med Robert di Niros breda, nästan fåniga leende i ett för honom, då, helt oundvikligt opiumrus, känner jag ett oavvisligt starkt band mellan denna scen och det ögonblick av bottenlös förtvivlan i Gudfader-trilogins sista del, när Al Pacinos vidöppna men stumma gap icke-skriker ut sin sorg över dotterns död av en kula avsedd för honom själv. Läs mer

Det barnen upplever och ser

Mike Mills – C’mon c’mon, Kenneth Branagh – Belfast
ur: C'mon, c'mon

I förlängningen av söndagens Godmorgon världen, hör jag på avstånd ytterligare en krigskommentar av en reporter, som påpekar vilken gemenskap som uppstått genom angreppet. Hur folk samlas på stationer och i skyddsrum, pratar med varandra, är tillsammans. Är detta vad man brukar kalla en riktigt dum svensk?! Läs mer

Kvinnans villkorliga frigörelse – i verklighetens ödesdigra perspektiv

Audrey Diwan – Omständigheter, Nathalie Álvarez Mesén – Clara Sola
bild ur Omständigheter

Det är så lätt att glömma, att det i ett historiskt perspektiv inte alls är särskilt länge sedan aborten blev ett fritt val för kvinnan i den västerländska kulturella sfären (i vårt land 1975), och att det är en rättighet som långt ifrån slagit igenom här heller, speciellt inte om man med ’här’ också vill omfatta katolska länder eller varför inte USA, där abortmotståndarna inte är främmande för att ta till vapenvåld i sina passionerade protester mot det våld de anser det ofödda barnet faller offer för. Läs mer

Till de oskyldigas förbannelse
Om barndom iakttagen utan filter

Eskil Vogt – De oskyldiga
bild ur filmen

Under den filmfestival som så strålande kunde genomföras pandemin till trots kunde bland annat ses några filmer om barndomens plåga och förbannelse, filmer om mobbing, om barnhemstillvaro. Belgiska Playground om skolgården som en kamparena, dansk/svensk/fiinska A Hourse Made of Splinters om den tröstlösa ensamheten utan familj, gänglivets oförsonliga grymhet på en liten ort i svensk/norska 12 bragder eller varför inte finsk/tyska The Mission om amerikanska ungdomars skyddslösa värvning som missionärer för Jesu Kristi Kyrka, Sista Dagars Heliga eller Sjundedagsadventisterna i främmande land. Läs mer

Någon annan kan gilla filmen skarpt

Juha Kuononen – Kupé nr 6
ur filmen Kupé nr 6

Juho Kuosmanens förra film Den lyckligaste dagen i Olli Mäkeläs liv var en vacker historia om en boxare som väljer kärleken framför idrotten. En svart-vit film där sommarnatten och kärleken till flickan från hembygden vinner över troféer, ära och berömmelse. Tro det, att förväntningarna på Kuononens nya film Kupé nr 6 är skyhöga. Läs mer

En onödig återuppståndelse

Lana Wachowski – The Matrix Resurrections
matrix Odeon Cinemas Group

Nästan tjugo år efter att Matrix-trilogin avlutades kommer här en fortsättning på berättelsen. En föga originell sådan. Läs mer