I polisbilar, i häkten och fängelseceller, bland plitar och medintagna. Man förhörs och döms och frias, flyttas runt och visiteras och väntar. Man sitter i sin cell, läser orden på väggarna tidigare interner klottrat dit. Plötsligt är man ute igen, ute i den farliga friheten, den man ständigt trängtar efter. Eller kanske inte alls. Läs mer
Många nyanser av blått. Kanske skulle man kunna använda den raden som undertitel på Maggie Nelsons debut Blått (Bluets) som kom 2009, alltså sex år innan hennes stora internationella genombrott med romanen Argonauterna. Blått är någonslags filosofiska och poetiska texter genomkorsade av självbiografiskt sorgearbete. Läs mer
Det är inte så ofta man sträckläser en diktsamling. Det kan försvåra läsningen och skapa en distans. Men Leif Wilehags ”Oxymoroniskt – dikter” är en genomtänkt helhet, om än uppbyggd av det skenbart oförenliga. Den är lätt att ta till sig och jag läser den rakt igenom. Det känns lite som att bläddra i en dagbok och hitta delar av sitt eget liv på sidorna. Läsningen blir till en existentiell dialog med en författare som skriver om teman som berör oss alla. Läs mer
Dansk dynamit. Det var det man kallade Mikael Laudrup, Preben Elkjær och det danska landslaget när de härjade som mest kring fotbolls-VM i Mexiko 1986. Den danska dynamiten erövrade världen med spelsinne och sin charm ”Vi är hvide, vi är röde, vi gå sammen …”
