Vem får älska Stephanie Meyer?

Twilight-serien är mer aktuell än någonsin i Sverige, i och med att den andra filmen hade premiär för några veckor sedan. Särskilt alltifrån unga tonårstjejer till medelålders kvinnor är överförtjusta. Men vad är det här för en historia egentligen? Bra eller dålig, konservativ och bakåtsträvande eller modern och frigörande? Kan man över huvud taget älska Stephanie Meyers böcker utan att skämmas? Debatten nu, som tidigare, vittnar om en väldig ambivalens. Läs mer

Den vackra ytans kraft att förgöra ondskan

Ytan betyder allt i Twilight-serien. Den vackra ytan neutraliserar ondskan och till skillnad från Drakula, slipper vampyren Edward betala priset för sin frivilliga och ofrivilliga onda handlingar. Det är spännande, romantiskt, fängslande och alldeles – underligt. För under ytan liknar kärleksförhållandet mellan Edward och tonårstjejen Bella en alldeles vanlig misshandelsrelation. Läs mer

Väntan – Ett mellanrum fyllt med betydelser

En stor del av våra liv går åt till att vänta. Vi väntar på brevbäraren, vi väntar på våren och vi väntar på att saker och ting ska falla på plats. Alla har vi erfarenhet av att vänta och alla väntar vi på något – men hur ofta funderar vi över vår väntan och vad väntan kan tankas vara? Vad är egentligen väntan? Kanske skulle man kunna beskriva väntan som ett vilande tillstånd med förgreningar in i framtiden, ett tillstånd fyllt med känslor, men också en sinnestämning mellan händelser och känslor? Läs mer

Liberalernas stad

Artonhundratalets Göteborg har många epitet: liberalernas stad,: donationernas stad, den goda medborgarandans stad, för att ta några exempel ur högen. Det är bilden av ett harmoniliberalt medelklassfäste som frammanas, ett borgerligt samhällsbygge med förebildliga välfärdsinrättningar, kulturellt mecenatskap, samverkan samhällsklasserna emellan och ett åsiktsklimat där S A Hedlunds liberala Handelstidning angav tonen. Redan vid 1900-talets början var denna bild fix och färdig. Därom vittnar inte minst stadsrevisorn Axel Ramms broschyr om Göteborg inför världsutställningen i Paris år 1900 i vilken stadens kommunalanda presenterades som unik även internationellt sett. I en uppföljande skrift framhöll samme Ramm Göteborgs försteg i sociala frågor. Ingenstans var donationerna till allmännyttiga ändamål så många som här. Man hade dessutom varit först i Sverige med flera välfärdsanordningar, bl a kommunalt reglerad fattigvård (1799), initierad av läkaren Pehr Dubb. Läs mer

De nordiska gudinnorna – en nytolkning

De nordiska gudarna är välkända i den mytologiska litteraturen. Här möter vi den vise och mäktige Odin, den bullrande och den fruktbarhetsguden Frey. Söker man efter de nordiska gudinnorna blir beskrivningar avsevärt tunnare. Medan gudarna ofta får vart sitt kapitel omtalas gudinnorna på en halv sida eller högst en hel. Läs mer

Argument för ett museum

När Nationalmuseum 1866 öppnade portarna för publiken var det slutet på en långdragen process, som varat i mer än femtio år. Själva museibyggnaden hade tagit mer än tjugo år av diskussion och spräckta budgetar att bygga, och debatten om huruvida Sverige behövde ett nationellt konstmuseum eller inte hade börjat redan på 1810-talet. Den processen – debatten om varför det behövdes ett nationellt konstmuseum, vilka som var inblandade i arbetet och hur de gjorde för att nå sina mål – är ämnet för min avhandling Från kungligt galleri till nationellt museum (Gidlunds 2009). Jag har däri undersökt grunderna och ursprunget till den statliga kulturpolitiken, som Nationalmuseum är det första stora svenska exemplet på. Hur kom det sig egentligen att staten kom att göra en av 1800-talets största investeringar i ett nytt konstmuseum? Läs mer

Vetenskapens olika förutsättningar

I dagens moderna samhälle, till exempel i Sverige, spelar kunskap en stor och viktig roll. Det har ofta talats om ett nytt kunskapssamhälle, där frågor kring utbildning och information står i centrum snarare än industriell produktion. Här har den vetenskapliga och forskningsbaserade kunskapen tilldelats en viktig roll, eftersom den ses som särskilt tillförlitlig och användbar. Det är en rimlig utgångspunkt. Kring den vetenskapliga verksamheten har det länge funnits rigorösa system för kontroll, och en öppenhetsprincip som format forskningstraditionerna och fortfarande gäller som ideal i forskarvärlden. Det är svårt att hitta exempel på kunskapsprocesser som är omgärdade av en lika strikt kvalitetssäkringsapparat. Läs mer

Musik som identitetsskapare

”Jag lyssnar inte längre på radiomusik, …men jag vill fortfarande hänga med” Hur ungdomar mellan 13 och 15 år förhåller sig till dagsaktuella hitlåtar. Läs mer

Nazister spänningsförfattarens bästa vän?

Slash fiction är en genre som tar etablerade karaktärer (från början oftast från Science Fiction) och låter dom göra annat än dom gjorde i originalhistorien (oftast sex).
I Jag var en ariertar Tony Samuelsson etablerade historiska personer (Albert Speer, Stig Dagerman m.fl.) och väver en historia i ett 1970-tals Stockholm där Tyskland vunnit andra världskriget. Inte minst Speer funderar en del på sex. Läs mer

IKEA erövrar Ryssland

I en artikel i New York Times i mitten av september berättas att när IKEA skulle öppna sitt första varuhus i Moskva i mars 2000 så ville det ryska energibolaget som skulle leverera elektricitet ha en summa pengar (alltså en muta) för att leverera el. IKEA vägrade och hyrde istället in dieselgeneratorer som producerade elen. Läs mer