En kraft att ta på allvar

böcker.vinjett

[190813] I polisbilar, i häkten och fängelseceller, bland plitar och medintagna. Man förhörs och döms och frias, flyttas runt och visiteras och väntar. Man sitter i sin cell, läser orden på väggarna tidigare interner klottrat dit. Plötsligt är man ute igen, ute i den farliga friheten, den man ständigt trängtar efter. Eller kanske inte alls.

Kollektivet Bella Batistini debuterar (vad jag vet) med diktsamlingen Mata duvorna på göteborgsförlaget IT L IT.  Jag känner dessvärre inte till detta kollektiva gäng, om de enbart skriver eller också ägnar sig åt andra konstnärliga aktiviteter.

Hursomhelst med den saken, Mata duvorna är i två avdelningar. Den första där de allra flesta rader börjar med  ”en …”, och då en som i ”man”  ”en sover/en blir väckt av plitar/en äter”.  Vi är med i diverse situationer en anklagad eller dömd kan eller vanligen råkar in i. Vardagssituationer i de fängslades värld. Första delen är nästan enbart objektiv på detta sätt, medan den andra är i jag-form och skrivs i annat typsnitt. Andra halvan breddar ”handling” såväl som uttryck, blir därför både starkare och mer poetiskt oklar.

Jag gissar att det ofta handlar om en kvinna (eller flera), tal om läppstift och puder och liknande antyder det, men många av tankarna och känslorna och situationerna skulle lika gärna kunna vara en mans. Känslan är också att det hela ”utspelar” sig i Amerika, det talas bland annat om majsfält, men också om haven och floderna. Men plötsligt står där  ”rågsved 05:14”. Greppar inte hur det hänger ihop om det nu gör det, kanske att mina amerikaassociationer är helt galna. Kanske har jag läst och sett alltför många skildringar om kriminella och deras liv där bortifrån. I följande rader drar känslan snarare åt något ställe i krigstillstånd, kanske ett inbördeskrig

”och fascisterna och knivarna

och lastbilarna

och skotten

och havet

 

lägga en död kropp ovanpå en annan”

Vad ”handlar” då det hela om?  ”det är en historia om passion”  Var befinner vi oss, och när? På ett plan är det tydligt om vad, men är det en person vi följer, eller flera, är vi i USA eller i Sverige eller någon annanstans? Har det någon betydelse vilket? Egentligen inte, det är både enskilda och allmänna erfarenheter och mycket är poetiserade aningar, främst i andra delen av boken. Jag tycker om att läsa Mata duvorna även om jag inte greppar allt. Där finns en kraft att ta på allvar. En kraft som talar om mer än inlåsta människor, som bland annat talar om klass och om människovärde, om hopp och om motsatsen. Och som genom upprepande rader ger än större tyngd.

”och drömmen är en bön om livet

men ingen sover här”

Det finns en del drömmar om att  ”bege sig”, drömmar jag misstänker man alltid har när man sitter inlåst, berövad sin rörelsefrihet. All denna längtan. Åtminstone så länge man inte gett upp, när drömmarna och framtidstron sinat och torkat, blivit till sorg och aska och kanske istället förvandlats till ilska och hat, till våld. ”men ingen sover här”, i dikten ovan, är för mig en stark rad. ”och drömmen är en bön om livet”, men om ingen ens sover, hur illa är det då?

PS.     På bokens försättsblad läser jag något i min erfarenhet ovanligt; verket saknar copyright. Den som vill använda delar av eller ändra på texten är fri att göra det utan hänvisa till upphovspersonen. Det är lite intressant.

▪ Stefan Hagberg

bokomslag

Bella Batistini

Mata duvorna

IT-LIT 2019

 

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: