Brödernas uppgörelse med fina familjen

Visst är det en smula märkvärdigt och ovanligt att två bröder inom loppet av några veckor utkommer med varsin roman. Vill man se litteratursociologiskt på det, och knyta an till hur samspelet mellan samhälle och litteratur fungerar, ligger det nära till hands att plocka fram det gamla klassperspektivet. De båda bröderna heter Eklund i efternamn, och är söner till SE-bankens chefsekonom Klas Eklund, i sin tur son till skådespelarna Bengt Eklund och Fylgia Zadig. I en normal recension av skönlitteratur hör biografiska notiser av det här slaget inte hemma, men detta är ett undantag. Läs mer

Forskare på gränsen till utmobbning

Författaren utbildade sig först till tandläkare och verkade som sådan under en period innan han slog in på forskarbanan och så småningom blev professor i ljusmikroskopisk diagnostik av munnens sjukdomar, där han numer är emeritus. Läs mer

Originella personer i småstadsmysterium

Som av en händelse, eller kanske medvetet, läggs handlingen i Per Erik Tells andra kriminalroman till september 2003. Hans första – Ljuva september – försiggick i september året innan, och som ett avstamp och invävt i intrigen ligger denna gång mordet på utrikesminister Anna Lindh och jakten på hennes mördare. Svenskarna ska också till att rösta nej till euron och antalet förtidspensionärer räknas in allt fler. Läs mer

Idrottsböcker utanför schablonerna

Vi har letat efter idrottsböcker lite vid sidan av allfartsvägarna och hittade två. En ganska färsk och en helt färsk. En för unga flickor och en som påminner om frimärkssamlandets våndor. Läs mer

Hon ger vardagligheten ett ansikte

Gerda Antti skriver nära, starkt och intensivt. Hon förstår att ge de vanliga sin röst; skriver deras biografier som inte skriver dem själva. Det kanske märkligaste är att mitt i svärtan, eländet och sorgen finns glimtarna, eruptionerna, livet som i sig själv är resistensen mot ickelivet. Ett slags förtvivlans mod som ger kraft nog att leva så länge som det går. Läs mer

Räcker inte hela vägen

Det är svårt att bryta schabloner. Leena Lehtolainen har lyckats ganska bra i sina tidigare kriminalromaner om polisen Maria Kallio. Även om Kallio ibland känts lite väl mallad och bara just som en motsats till de vanliga schablonerna. Detta har blivit mer och mer tydligt för varje bok hon förärats. Hon har nämligen tillåtits att utvecklas, vilket förstås i princip är bra, men nu börjar det bli allt för tydligt vart Lehtolainen vill komma. Tänk lyckligt gift kvinna som lite ungdomsnostalgiskt lyssnar på punkmusik och jämför med olycklig frånskild manlig polis som lyssnar på opera/klassisk musik. Läs mer

Två bilder av manlighet

När jag läser Stephan Mendel-Enks bok om vår syn på manlighet, Med uppenbar känsla för stil, kommer jag genast att tänka på min egen pappa. Hur han satt i vårt storarum någon gång i början av 1980-talet och sydde ihop ett köttsår i höger handflata med några snabba stygn av svart björntråd. Naturligtvis helt utan någon som helst bedövning och med tråden trädd på en rejäl synål. Efteråt betonade han att det gjorde rejält ont. Men det gäller ju att behärska sig – som man. Läs mer

Lär känna en polsk poet

Adam Zagajewski är en av det nutida Polens främsta poeter. Vid slutet av 60-talet påbörjade han sin litterära bana och anslöt sig vid den tiden också till gruppen ”Nya Vågen”/”Generation 68”. Gruppens mål under parollerna ”säg sanningen” och ”tala direkt” var bland annat att förnya polsk litteratur i sanningens och realismens tecken och att demaskera propagandans språk. Läs mer

Boktryckarkonstens uppkomst

Det finns fyra revolutioner i den mänskliga kommunikationen. Just nu lever vi mitt i en av de stora omvälvningarna, nämligen Internet eran. Men för att kunna förverkligas har denna revolution krävt tidigare framsteg och innovationer. I vetenskapen och tekniken sker utvecklingen oftast stegvis. Den första stora uppfinningen var skriften som sådan, sedan kom alfabetet som demokratiserade skriftens användning. Boktryckarkonsten förutsatte det att man kom på iden att det är möjligt att trycka med lösa typer. Läs mer

En brun berättelse om Sverige

Heléne Lööws bok Nazism i Sverige 1924-1979 sätter punkt för 20 års forskning. Under dessa år har hon blivit den självklara experten när det gäller svensk nationalsocialism. I och med hennes nya bok befäster hon utan tvekan denna position. Hennes nya bok är ett livsverk med hög ambitionsnivå. Boken är späckad med fakta, årtal och namn, men också berättelser om de personer som varit en del av den marginaliserade rörelse som i boken ges ett ansikte. Läs mer