En vecka in i augusti tar jag nattåget genom landet, från norr till söder. I den sena sommarkvällen står jag på perrongen och väntar på tåget, fundersam kring vad som ska möta mig på resan. För det var länge sedan sist, länge sedan jag färdades i en sovkupé med okända människor. Kanske var det någon avlägsen interrailsommar, någon gång då världen såg annorlunda ut. Så annorlunda att det är svårt att förklara för någon som inte var med. Så nära, men ändå så långt bort. Läs mer