Storslaget operaverk om makt och frihetslängtan

Skynda, skynda. Göteborgsoperan bjuder på Verdis opera Nabucco i en storslagen instrumental gestaltning, med förnämliga solister, enastående kör i en revolutionär och nutidsenlig kostymering. Trots temat en stundom rolig om än lite rörig operakväll må erkännas, där kärleken far-dotter får den maktfullkomlige härskaren att kapitulera. Läs mer
Spelet om hur en människa bryts ned

Det ligger en dokumentär på SVT Play just nu, När våren kom till Butja, som ger en utmärkt fond till den misär krigen Ryssland för gentemot sin omgivning medför och de mänskliga konsekvenser de får. I Adas Teaters föreställning Mama Zoya, Belarus, porträtteras ett kvinnoliv i en tidigare fas av förtrycket i skuggan av ett samhälle i förfall där tre skådespelerskor, Fia Adler Sandblad, Lisbeth Johansson och Sviatlana Haidalionak med rockkonsertens energi berättar historien om hur flickan och så småningom kvinnan Zoya genomlever en kamp i umbäranden som är svåra att omfatta för den som fullständigt skyddats från sådana verkligheter. Läs mer
En pånyttfödelse – av Evert Taube!

Det är inte gjort i en handvändning, att förvandla ett nationalhelgon, en legend som Evert Taube till ett oskrivet blad, där man på fri hand tecknar sin egen historia, fritt och frejdigt använder de sånger som blivit ’allas egendom’ till en ny berättelse om kvinnan och mannen och till sist även åstadkommer en reaktion som går som en chockvåg genom publiken. Läs mer
Välspelad, lättlyssnad fars i operettformat

Operetten Det var en gång på Grand Hotel från 1934, med Sverigepremiär på Göteborgsoperan, är sannerligen underhållning av det lättviktiga slaget. En tramsigare historia får man leta efter, så som brukar anstå ett farsartat lustspel. Men den bjuder på högt tempo en välspelande ensemble, välkoreograferad showdans och lättlyssnad musik, som trots allt låter bekant. Läs mer
Något fullbordat
i två föreställningar av Operan i Göteborg

Göteborgsoperan ger två dansföreställnngar, båda präglade av stark tidsnärvaro, båda i skildringar där dansare framstår som oskiljaktliga i sitt täta samspel, båda genomsyrade av ett utifrån kommande hot, som man apostroferar och ger scenisk gestaltning, något som berört och strävar efter ytterligare beröring. Läs mer
Stenshäll tar farväl med en klackspark

”Riktig Teater” är vad teaterns nye ordförande i pjäsen efterlyser. Demonstrerar sitt missnöje med det som nu görs under rubriken ”Processen”. Denna Kafka-klassiker som regissören Pontus Stenshäll lyckas leka med så att den tragikomiska och politiskt friserade essensen blir till en klackspark mot den lokala byråkratin. Konstnärer blir ju faktiskt oftare bakbundna än banktjänstemän. Läs mer
Vältaligt skådespeleri om villkor i idrotten

Det börjar bokstavligen med en rivstart. Två tjejer på elitnivå som tränar löpning. Trevande möte, vänskap som inleds, får sina törnen men slutar i en stor omfamning. Vad som exakt orsakat den tillfälliga fientligheten låter sig mest ana via ett uttrycksfullt kroppsspråk, medan det verbala språket passerar mina öron mest som en snabbspolad ljudmatta. Läs mer