Ett överflöd av allt har det blivit, när Göteborgsoperan riggat för musikalen Wicked. Framför allt har den utgjort plattform för ett nytt stjärnskott i genren. 23-åriga Feline Andersson är en formidabel fullträff till rollen som Elphaba, den gröna ”onda” häxan. Att spränga gränser och vända upp och ner på begreppen ondska och godhet är substansen i denna sagoaktiga och politiskt intriganta historia om vänskap och kärlek. Läs mer
”Tycker inte om ris, stark mat och röror” kan vara ett i sammanhanget oväntat sätt att identifiera sig, enligt Regionteater Västs senaste föreställning Admas. Den är skapad för elever på mellanstadiet att spelas i klassrum, dimensionerad därefter och tar itu med frågor som rör ett barns ursprung, kopplad till adoption.
Det har blivit till en fartig föreställning full av humor, färg, form och fantasi, väcker förstås frågor för fortsatta samtal i klassrummet. Läs mer
Sommaren framstår gärna som den tid då drömmar ska förverkligas. Om stoff som drömmar vävs av handlar årets uppsättning på Teater Tofta. Arkivet är en nyskriven pjäs av teaterchefen själv Göran Parkrud. En välspelad föreställning, som formar sig till en mardröm med ett oklart slut som möjligen kan ses som cliffhanger till en uppföljare. Läs mer
Det var en rad tillfälligheter som gjorde, att resan till Västanå Teater i Sunne blev av till slut, efter att ett oändligt antal gånger varit planerad, så gott som avgjord. Min goda väninna och Selma Lagerlöfforskaren Birgitta Holm hävdar bestämt att vi sett en föreställning där tillsammans för många år sedan, men jag kan inte dra mig till minnes vilken titel den skulle haft, annat än att den måste varit ’Lagerlöfsk’. Läs mer
Den 8 juli är det på dagen 100 år sedan Göteborgs botaniska trädgård invigdes som en del av stadens stora Jubileumsutställning 1923. Min senaste upplevelse av denna unika trädgård var under innevarande års längsta dags sista timmar i en guidad föreställning med trädgårdens olika områden som naturens egna scenografier av och med kören Rabalder. En tid därefter återser jag Göteborgs kammarkör med en repertoar som studsar mot målningarna i Bohusläns museums konsthall. Två säregna exempel på hur körmusik berikar sig och vise versa som medspelare i en befintlig rumslig kontext. Läs mer
Skynda, skynda. Göteborgsoperan bjuder på Verdis opera Nabucco i en storslagen instrumental gestaltning, med förnämliga solister, enastående kör i en revolutionär och nutidsenlig kostymering. Trots temat en stundom rolig om än lite rörig operakväll må erkännas, där kärleken far-dotter får den maktfullkomlige härskaren att kapitulera. Läs mer
Det ligger en dokumentär på SVT Play just nu, När våren kom till Butja, som ger en utmärkt fond till den misär krigen Ryssland för gentemot sin omgivning medför och de mänskliga konsekvenser de får. I Adas Teaters föreställning Mama Zoya, Belarus, porträtteras ett kvinnoliv i en tidigare fas av förtrycket i skuggan av ett samhälle i förfall där tre skådespelerskor, Fia Adler Sandblad, Lisbeth Johansson och Sviatlana Haidalionak med rockkonsertens energi berättar historien om hur flickan och så småningom kvinnan Zoya genomlever en kamp i umbäranden som är svåra att omfatta för den som fullständigt skyddats från sådana verkligheter. Läs mer
Det är inte gjort i en handvändning, att förvandla ett nationalhelgon, en legend som Evert Taube till ett oskrivet blad, där man på fri hand tecknar sin egen historia, fritt och frejdigt använder de sånger som blivit ’allas egendom’ till en ny berättelse om kvinnan och mannen och till sist även åstadkommer en reaktion som går som en chockvåg genom publiken. Läs mer
Operetten Det var en gång på Grand Hotel från 1934, med Sverigepremiär på Göteborgsoperan, är sannerligen underhållning av det lättviktiga slaget. En tramsigare historia får man leta efter, så som brukar anstå ett farsartat lustspel. Men den bjuder på högt tempo en välspelande ensemble, välkoreograferad showdans och lättlyssnad musik, som trots allt låter bekant. Läs mer
