EU-teatrar i möte inför oviss framtid

ETC European Theatre Convention

Ett europeiskt ”toppmöte” i Göteborg, betydligt fridsammare än det för 25 år sedan, som blivit teaterpjäs på Göteborgs stadsteater, äger i dagarna rum på nämnda teater för att diskutera hälsan och motståndskraften hos europeiska teatrar ”i ett föränderligt politiskt landskap”. Den i grunden gemytliga stämningen saknade alltså inte tungt allvar inför att allt starkare politiska högervindar i Europa riskerar underminera demokratiska system och hota konstens frihet. Oro uttrycktes för vad höstens svenska val kan få för konsekvenser. Läs mer

Komiskt och filosofiskt om begreppet familj

Backa Teater – Mira går genom rummen …
Mira går genom rummen ...

Den som söker ska finna! Apropå frågan om klassiker så har Backa Teater väckt liv i en svensk pjäs som hade urpremiär på Unga Dramaten Elverket 2011 men först nu hittat fram till Göteborg. Martina Montelius pjäs ”Mira går genom rummen …” visar sig vara en suverän kandidat till blivande klassiker. För även om ingenting kan slå den olympiska gudafamiljen i snåriga relationer så kan svåra frågor uppstå i vår skilsmässotäta era om hur separationer drabbar och hur en familj definieras. Läs mer

Man Must Sing åter med
fräck och dråplig miniopera

Man must sing, gästspel på Atalante – Vart tog alla vettiga heterokarlar vägen?
Man must sing, Foro Olka Kjelbye

Det finns hopp! Både för nyskriven opera och för barnteater med kraft att bli ”klassiker”. Detta bekräftat efter att inom ett dygn på scenerna Atalante och Backa Teater i Göteborg både skrattat och lidit över människans, stor som liten, oändliga förmåga eller oförmåga att manövrera i en förvirrande verklighet. Först till en exklusiv relationskomedi som kammaroperan ”Vart tog alla vettiga heterokarlar vägen?” Läs mer

Farsartat relationsdrama
med risk att missa målet

Göteborgs Stadsteater – Han den andre
Caroline Söderström som ”Jag” i Han den andre. Foto: Ola Kjelbye

Mycket väsen för ingenting är min snopna reaktion av Göteborgs Stadsteaters premiär på den norska pjäsen ”Han den andre”. Tack vare ett färgstarkt skådespeleri av i första hand de två kvinnorna på scenen är den konstnärliga biten med råge tillgodosedd, men den verbala dialogen får i det tempo som här gäller inte tid att landa. Scenografin leder samtidigt tanken till sagans värld. Läs mer

När livet tvärvänder
– med ilska, empati och glimten i ögat

Angereds teater – Symaskinen
Symaskinen Angereds teater

Med inlevelse och energi både fysiskt, mentalt och verbalt gestaltar Yohannes Frezgi, i den pjäs han själv skrivit, en ung man som skottskadad blivit rullstolsberoende med oviss framtid, brustna drömmar och ambitioner. Pjäsen Symaskinen är en intensiv föreställning som gör mödan värd att ta sig ut till Angereds Centrum, som med sin lockande grönsaksmarknad och sitt kulturhus Blå Stället med teater och konsthall ter sig betydligt lugnare än trängseln o villervallan i Göteborgs uppgrävda innerstad. Läs mer

Vältajmad påminnelse om framtidsdrömmar som slogs till spillror

Göteborgs Stadsteater – Göteborgskravallerna
Göteborgskravallerna Foto Ola Kjelbye

Eu-toppmötet i Göteborg i juni 2001 med USAs president George W. Bush som gäst har satt outplånliga spår i minnesfloran, som nu väcks till liv av en teaterpjäs på Göteborgs Stadsteater med frågan ”om en annan värld var möjlig”. Pjäsen om Göteborgskravallerna har blivit en såväl rörande som skrämmande, sorglig och brutal, stundom smålustig och inte minst tankeväckande uppsättning smyckad med lysande sånginslag av en Timo Räisänen i knallröd kostymering. Att som en teaterföreställning klargöra hela sanningen tycks ogörligt och vad hände med drömmen om en annan möjlig värld, kan man fråga? Läs mer

Förskräckande summering av antikt krigsdrama

Göteborgs Stadsteater (Studion) – Hekabe
ur Hekabe. Göteborgs stadsteater

Förskräckande summering av ett krig ur förlorarens, särskilt kvinnans, perspektiv. Med bibehållen värdighet konfronteras Mia Höglund-Melin i rollen som Trojas drottning Hekabe med Jesper Söderblom som cyniskt gäckande, självsäker kung Agamemnon av Mykene, som lett anfallet i världshistoriens mest mytomspunna krig, det trojanska, och personifierar segrarna. Det blir en munnarnas drabbning på synnerligen olika villkor med moralen på kvinnans sida, som får dåtid att bli till nutid med sin kamp mot ett av sexualitet kryddat rått övervåld i ett krig utan lagar, där barn inte räknas och offerröken förefaller ligga tjock i en iscensättning med drag av antikens dramaturgi. Läs mer

Full energi och drivet spel om politiskt förtryck

Backa Teater – 1984
1984 Backa teater

Att i dessa tider hitta åter till George Orwells dystopiska roman 1984, först publicerad 1949, är ju närmast ofrånkomligt. Att koka ner den till en skolföreställning på 75 minuter tycks däremot snudd på otänkbart. Men Monica Wilderoth och Backa Teater har i alla fall lyckats väl när det gäller att iscensätta avgrunden mellan demokrati och ett totalitärt samhälle. Och det börjar med språket. Kan det ske var som helst? Kan man se en motsvarighet idag? Läs mer

Musikaliskt storverk i klassisk dramaturgi

Göteborgsoperan – Jenůfa

Göteborgsoperans kvinnliga stjärnsolister gör uppsättningen av Leos Janáçeks tragiska opera Jenůfa till en känslofylld och drabbande upplevelse för både öra och öga i scenografisk komposition skapad i och för operan i Aten och inhyrd därifrån. I de manliga huvudrollerna möttes på premiären i Göteborg återigen, sedan de gjorde samma roller på Kungliga operan säsongen 2024-2025, tenorerna Kjetil Støa och Jesper Taube. Den senare med kort varsel städslad att ersätta en insjuknad Adam Frandsen i rollen som broder Laça, oklart hur länge. En kort spelperiod stundar. Så passa på! Musiken under Alejo Pérez finkänsliga ledning till välrenommerade sångares röster är omistlig. Läs mer

Från växande abstraktion till hotfull verklighet

Göteborgs Dramatiska teater – Trädet under jorden

Om och av Karin Boye på Göteborgs Dramatiska Teater.

Få ting är intressantare än att tillåtas följa ett arbete på nära håll och succesivt iaktta en växt. Som till sist utvecklats till en identitet i ett konstnärligt samarbete, en egen profil, en stil kunde man drista sig att kalla det. Läs mer