Regi och koreografi: Sascha Waltz
Scenografi: Thomas Schenk och Sascha Waltz
Kostym: Sascha Waltz&Guest och Annette Bätz
Ljus: Martin Hauk
Musikalisk ledning: Juan Kruz Diaz de Garaio Esnaola
Dans och koreografi: Luc Dunberry, Juan Kruz Diaz de Garaio Esnaola, Nicola Mascia, Grayson Millwood, Claudia de Serpa Soares, Zaratiana Randrianantenaina och Takako Suzuki
Spelades 16-19 december 2010 på Radialsystem i Berlin. Urpremiär var 1997. Läs mer
Text och regi: René Pollesch
Scenografi och kostym: Bert Neumann
Ljus: Frank Novak
Dramaturgi: Aenne Quiñones
Körledning: Christine Groß
På scen: Jean Chaize, Brigitte Cuvelier, Christine Groß och Sophie Rois. I kören: Claudia A. Daiber, Betty Freudenberg, Jana Hampel, Lisa Hrdina, Marie Löcker, Silvana Schneider, Ninja Stangenberg, Nele Stuhler och Lisa-Theres Wenzel.
Premiär var i april 2009 på Volksbühne i Berlin. Läs mer
Det är länge sedan Per Oscarsson abdikerade som landets främste skådespelare. Hans nervösa rastlöshet fick honom att ge upp teaterkarriären redan efter några år. Han hade svårt att uppträda på teaterscenen, att upprepa sin rolltolkning kväll efter kväll, för modeligen, skulle några gamla kollegor (inte utan skäl) påstå, på grund av otillräcklig skolning. Läs mer
Av: Fjodor Dostojevskij (i Swetlana Geiers tyska översättning från 2008)
Textbearbetning: Egill Heidar Anton Pálsson och Friederike Heller
Regi: Egill Heidar Anton Pálsson
Scenografi och kostym: Magda Willi
Musik: Kristín Björk Kristjánsdottir
Dramaturgi: Maja Zade
På scen: Thomas Bading, Lea Draeger, Ulrich Hoppe, Urs Jucker och Thomas Wodianka
Premiär var 15 december 2010 på Schaubühne i Berlin. Läs mer
Av: Walter Mehring
Regi: Frank Castorf
Scenografi: Bert Neumann
Kostym: Tabea Braun
Ljus: Lothar Baumgarte
Video: Jens Crull
Kamera: Mathias Klütz
Dramaturgi: Sebastian Kaiser
På scen: Sophie Rois, Margarita Breitkreiz, Dieter Mann, Marc Hosemann, Bärbel Bolle, Volker Spengler, Mex Schlüpfer och Maria Kwiatkowsky
Premiär var 20 november 2010 på Volksbühne am Rosa-Luxemburg-Platz i Berlin. Läs mer
Arkan Asaad är en trettioårig svensk man, född i irakiska Kurdistan men hitflyttad med far och släktingar vid tre års ålder, utkastad från hemmet i Eskilstuna vid nitton, förskjuten för att han motsatte sig tvångsgifte med sin kusin, nästan död då han körde av vägen i den kris hans självständighet orsakat. Han har vunnit SM i taekwondo, gått Stockholms filmskola, arbetat med radioprogrammen Underlandet och Tankar för dagen. Läs mer
Kim hängde och sprätte som nåt gammalt spöke i sin sele från taket. Kim var CP. Inte i den överförda och felaktiga meningen som okunniga och ignoranta människor ibland använder. Det här var på riktigt. Cerebral Pares så det stänkte om det. Läs mer
När en av människorna som Alice Munro skildrar i sin novellsamling För mycket lycka, funderar över hur det skulle vara att återse en person som en gång betydde mycket för honom, ställer han frågan ”Skulle det möjligen ha förändrat saker och ting?” och fortsätter ”Svaret är givetvis, ett tag, och aldrig”. Läs mer
För 4 miljarder år sedan var jordytan lika flytande som magman idag. Den vulkaniska aktiviteten fyllde atmosfären med ett ogenomträngligt moln med mycket vattenånga under 250 atmosfärers tryck. Denna era kallar forskarna poetiskt ´Hades´. Läs mer
Under de senaste 10 åren har scenkonstinstitutionerna drabbats hårt av att scenkonstområdet dras med ett pensionssystem som är dyrt, orättvist och innebär stora, oförutsägbara kostnader för teatrarna. Höga pensionspremier, ibland lika höga som lönen, betalas in till frilansande dansare, sångare och musiker som aldrig kommer dessa till del, då de sällan har en fast anställning när de går i pension. Pensionspremierna tär på de statliga och regionala kulturanslagen till scenkonstinstitutionerna, men är inte till glädje för scenkonsten eller dess utövare. Läs mer