Kritikakuten

[050210] 

Hej!
Som vanligt har vi som mål att bevaka ALL teater i Göteborg och lite till. Så vi ser så mycket vi hinner. Inklusive gästspel. Och som vanligt kör vi med dubbla recensioner av de flesta föreställningar. Hör gärna av er med tips på föreställningar vi borde gå på!
Hälsningar
Åke S Pettersson
Kajsa Öberg Lindsten
Boel Unnerstad (opera)

KENT ANDERSSON
1934-2005

De säjer i radion att Kent Andersson är död; det känns obegripligt. Skulle inte han spela i Ett drömspel som ska ha premiär i början av december på Stadsteatern? Vilken roll som skulle vara hans vet jag inte, men det borde ha varit Diktaren, ty dikten, var hans gebit. Hans satiriska ådra hade ett skimmer i sitt flöde som härstammade ur en medkännande själ och han kunde förädlad nostalgin till poesi

Jag lärde känna honom just i rollen som poet sommaren 1957. ”Rolf Gyllenhammar som spelat rollen av förälskad poet (i en pjäs av Helge Krogh som jag har glömt titeln på) hade fått ett sommarengagemang och vi (Borås Kretsteater) behövde en ersättare för honom. Palle (Graditsky) som hade försänkningar i Göteborg frågade Stadsteatern om de hade någon lämplig person att föreslå och man rekommenderade en begåvad elev, en yngling som hette Kent Andersson, som gärna ställde upp. Teatern hyrde ett rum åt honom på Hedvigsborg hos en tant som bodde i huset intill vårt och vi bjöd honom att äta frukost hos oss; den långe magre pojken med de stora ögonen som faktiskt såg ut som en poet. (Och som så småningom kom att avslöja sig som sådan.) Vi åkte buss till Uppsala där vi hade tur med vädret och spelade vår föreställning med lyckat resultat.”
(Ur 50 – min subjektiva bild av ett decennium.)

Jag såg honom många gånger sedan dess. Som Jeppe på Berget på Gunnebo häromåret gav han prov på sin mogna skådespelarkonst: folklig utan att vara insmickrande, intellektuell utan snobberi.

/Åke S Pettersson

SHAKESPEARE – ALLTID AKTUELL
Det säjs att Shakespeares dramer alltid spelas någonstans i världen under någon av dygnets minuter. Här i Göteborg kan han just nu skådas i Cole Porters musikal Kiss me Kate på Operan. Där utgör Så tuktas en argbigga stommen i föreställningen.

Dessutom fick vi en påminnelse om honom när vi i början av oktober läste om en ny författare till hans pjäser, Sir Henry Neville, en släkting till hans mor. Det finns några ord av Ben Johnson som i övrigt bara hade gott att säja om sin kollega, att Shakespeare var obildad:
han kunde ”small latin and less greek, lite latin och mindre grekiska.”

Det var nästan allt som folk visste om Shakespeare, när det dagades för teater igen vid kungamaktens återkomst 1660. Shakespeare avled 1616. 1647 förbjöds teatern i England av parlamentet. Två år senare halshöggs kungen Karl I, vilket föranledde John Milton att säja att den här avrättningen hade varit onödig ”om kungen hade studerat Den Heliga Skrift bara hälften så väl som han studerade Ben Johnson eller Shakespeare.”

Den sista av Shakespeares ätt, hans enda barnbarn, dog 1670. Vad dåtida människor visste om skalden var att han var från Stratford-upon-Avon, att han hade varit skådespelare och att han var olärd enligt vad Ben Johnson sa. Av dessa påvra rester har man skapat många sofistikerade teorier på jakt efter andra lämpliga kandidater som av olika anledningar inte kunnat uppträda under eget namn utan skrivit sina verk i Shakespeares. Det är som om man inte kunde finna någon ro i lärda kretsar om man inte lyckats finna ut varför denne Shakespeare, som anses vara nummer ett i världslitteraturen, inte också han var en lärd man.

Ändå fanns det folk i livet som hade känt Shakespeare och som har vittnat om honom. William Davenant som fick privilegium av den nya kungen, Karl II, att starta en teatertrupp, som han inställsamt kallade ”The Kings Men”, sade sig ha suttit i Shakespeares knä. Hans far hade haft ett värdshus i Oxford där Shakespeare brukade rasta på sina resor mellan Stratford-upon-Avon och London. Shakespeare påstods då ha givit gossen hundra kyssar. Gossen skulle ha liknat skalden och man har antytt att denne skulle ha haft något med faderskapet att skaffa. Vad gör inte en teaterchef för att få reklam?

När det nya The Kings Men spelade Hamlet påstod Davenant att han hade sett pjäsen framföras med en skådespelare i huvudrollen som hade varit ”instructed by the Author Mr. Shakespear”. Davenant hade instruerat sin Hamlet att spela i varje detalj likadant, alltså kunde man säja att den Hamlet som stod på hans scen i direkt nedstigande led stammade från originalet.

Ingenstans berättas emellertid att Sir Henry Neville skulle ha varit farten. Han avled för övrigt 1615, året före Shakespeare som alltså enligt de engelska forskarna skulle ha prålat med fjädrar lånade från denne Sir Henry, så som de beskriver det i den aktuella boken ”The Truth Will Out” av Breda James och William Rubinstein vars åsikter jag refererar efter ett referat i dagspressen.

Annat av intresse för oss som är insnöade på Shakespeare är Shakespearesällskapets tidskrift ”Shakespeare” vars nya nummer 3 för året varit ute en tid. Varje nummer brukar handla mer utförligt om en viss pjäs och den här gången är det Lika för lika som hade premiär på Dramaten i september. Man har intervjuart Staffan Göthe, Per Myrberg, Monica Stenbeck med flera som har erfarenheter av att spela Lika för lika, men också Johan Rabaeus som berättar om sin syn på Så tuktas en argbigga.

Tidskriften innehåller många intressanta uppgifter. Visste du att Wagner baserade sin första (misslyckade) opera Das Liebesverbot på Lika för lika? Den finns faktiskt på skiva i en box om 3 CD. Om man är stadd vid kassa, eller inte vet vad man ska önska sig till julklapp, har jag ett annat tips: BBC har givit ut en box med videoinspelningar av 37 av bardens pjäser som man kan beställa på www.bbcshop.com. Den kostar £139:99 + porto £4.50. (Endast engelskt tal, förstås.)

Den riktige konnässören kanske föredrar Shakespeare naturell, som han spelas av Royal Shakespeare Company och andra i Stratford. Där planerar man en komplett cykel från april 2006 till april 2007. Om detta kan man läsa på RSC:s hemsida www.rsc.org.uk.

Tidskriften får man när man blir medlem i Shakespearesällskapet, och det blir man enklast genom att sätta in 150 kronor på sällskapets postgiro 133 24 78 – 5. (50 kronor om man är under 20 år.) Då får man tidskriftens fyra nummer per år och önskar man påverka föreningens aktiviteter, brukar den ha möten på biblioteket i Henån, där styrelsen har sitt säte. Jag vet inte om den just har haft årsmöte eller just står i begrepp att ha. Sällskapet har naturligtvis också en mailadress: shakespearesallskapet@yahoo.se.

Vem vet vad forskarna kommer fram till? Kanske ska vi i en framtid vara medlemmar i Nevillesällskapet? Men än så länge känns det lättare att tro på den olärda typen William Shakespeare.

/Åke S Pettersson

▪ Kajsa Öberg Lindsten
/ Åke S Pettersson

Recensioner:

[060218]
Rosens namn
[060213]
Ballerina
[060207]
Fidelio
[060206]
Aska
[060129]
Efterklang
[060123]
Att gå på vattnet
[060120]
Towards a bright Future
[060117]
Hear and now
[060116]
Suzannah
[060116]
Ett sekel utan ord
[051216]
Fröken Julie
[051207]
Richard III L’étude
[051201]
Ett drömspel
[051201]
Falstaff
[051115]
En helt vanlig diskbänk
[051115]
K. Beskrivning av en kamp
[051108]
Lacandona
[051107]
Tiden är natt
[051105]
En tripp i Alger
[051103]
Familjen Bra
[051031]
Tra verita, menzogna e desiderio
[051024]
Kiss me Kate
[051020]
Face the Music
[051014]
Järn
[051017]
Sårskorpor
[051014]
Livet är vidunderligt
[051013]
Var är alla?
[051013]
Hysterikon
[051010]
100 000 skattefritt
[051010]
Madam Cecilias apcirkus
[050926]
Kharmen
[050926]
Samlarna
[050926]
Kiki och Bozo
[050922]
Magdansösen
[050922]
D Muttants Mission
[050922]
Faust
[050922]
Bergsprängardottern som exploderade
[050922]
Processen
[050922]
Lasermannen
[050922]
Vinter
[050901]
In a dark and northern country
[050901]
Hustruskolan
[050605]
Enligt Maria Magdalena
[050523]
Våra föräldrars sexuella neuroser
[050523]
Elverksfestivalen
[050509]
The true story of Bengt-Erik Olssons sista konsert
[050509]
Fedra
[050509]
Hemmet
[050416]
Hanins längtan till havet
[050416]
Doft av honung
[050414]
Catti Brandelius: Profesora
[050404]
Lee Hall: Cooking with Elvis
[050404]
Lisa Linder: Millas resa
[050325]
Abi Morgan: Splendour
[050325]
Samuel Beckett: I väntan på Godot
[050325]
Christian Augrell: Allebarnsland
[050325]
Design & terrorism
[050325]
Hamlet om vi hinner
[050325]
Vad händer på Stockholms scener?
[050310]
Lotti Törnros: Mitt liv som tjock
[050310]
Eva Brise: Huset som Rut glömde
[050308]
Majgull Axelsson: Aprilhäxan
[050308]
Inger Alfvén: Syskonroller
[050308]
Manuel Cubas: Hej då Fantomen
[050228]
Anton Tjechov: Måsen
[050228]
H.C. Andersen – Hans eget äventyr
[050228]
Lukas Moodysson: Vad gör jag här
[050225]
Eldfågeln, till musik av Igor Stravinskij
[050225]
Clowner utan gränser
[050222]
Bertholt Brecht: Den goda människan
[050222]
Jan Ericsson: Light Night Show
[050222]
Riksteatern: Kärlek Extra Allt
[050222]
Teaterbaren: Kulturellt kapital
[050210]
Henrik Ibsen: Ett dockhem
[050210]
Eugene O´Neill: Lång dags färd mot natt
[050210]
Bertholt Brecht: Man som man
[050210]
Mats Kjelbye: Så mycket himmel jag orkar bära

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: