[090618] Vad är en samhällsvetenskaplig klassiker? Ett sätt att avgöra frågan är att kika på omslaget. Om det är en klassiker står det att det är en klassiker, helt säkert. För klassiker säljer.
Ett annat sätt att avgöra detta är att fundera över tankeinnehållet. Om bokens viktigaste och mest genomgripande tanke är en idé som du redan använder dig av i ditt tänkande finns det en risk att du är i närheten av en klassiker. Hirschmans bok ”Sorti eller protest” är en klassiker på alla sätt och vis.
Från början en bok som lanserar en ny tankegång. Tankegången stöts och blöts i forskarsamhället och i kulturdebatten. Om tankegången uppfattas som klok och rimlig inkorporeras den i det allmänna medvetandet. Den används som en beskrivning av samhället och får ett eget liv. Det vill säga att tankegången används utan att den citeras. Utsagan betraktas helt enkelt som sann. Men vad är det Albert O Hirschman säger som är så klokt?
Boken handlar om en situation som alla anställda, styrelseledamöter och föreningsmänniskor känner igen. Min arbetsplats, förening eller parti ska fatta ett beslut som jag är emot av något skäl. Enligt Hirscmans finns det tre olika strategier: Lojalitet, sorti eller protest. Låt mig ta ett exempel på varje:
Den gråtande centerpartisten Fredrik Federley
Hans parti, Centern, ska i riksdagen rösta om FRA- lagen. Som grön liberal är han väldigt mycket emot den lagen. Den kommer inskränka den personliga integriteten. Det inser han och alla som har röstat på honom. Han våndas över beslutet, men kämpar för att förändra det. Det sker en liten kosmetisk förändring som gör att han inte tappar ansiktet. Men till slut valde han lojaliteten. En strategi som är på gott och ont. Där handlar det om att man tror på att man bäst kan förändra sin organisation inifrån.
Den besvikne enfrågesocialdemokraten Sören Wibe
Efter att i flera år kämpat för att Socialdemokraterna ska säga nej till EU eller åtminstone säga nej till Euron fick Sören Wibe nog. Han valde strategin sorti. Han lämnade sitt parti och engagerade sig i Junilistan. Han ville helt enkelt inte fortsätta kämpa och trodde att förändring inifrån inte längre var möjlig.
Visslaren på Södertälje sjukhus
En anställd på Södertälje sjukhus fick en dag nog och ringde till Uppdrag granskning. För journalisten där berättade han om vad som försiggick bakom sjukhusets stängda väggar. Han fick låna en mikrofon och spelade in en del av det vardagliga snacket. Det blev stor kalabalik och sjukhuset blev illa åtgånget i media. Här valde den anställde strategin protest. Som det visade sig blev det ingen enkel match. Sjukhusledningen anklagade honom för illojalitet och hotade med avsked. Men tack vare den mediala uppmärksamheten tog han sig vidare och klarade sig någorlunda helskinnad.
Trots sina år på nacken är utgivningen av denna bok på svenska en viktig gärning. En strålande bok med en viktig teori. Dessutom begriplig, intuitiv och lättläst.
