Dagerman i engelsk översättning

Stig Dagerman

[180918] Stig Dagermans fjärde och sista roman ”Bröllopsbesvär” från 1949  –  nu på engelska. Därmed har alla de fyra romaner han skrev under sitt trettioettåriga liv blivit översatta till engelska och studier i Dagermans romankonst är nu möjligt i den anglosaxiska världen.

Dagermanseminariet och högskolan i Gävle har bidragit med inköp av en del av upplagan. Bengt Söderhäll,
en av Dagermansällskapets grundare, uttrycker stor glädje över att man lyckats med projektet. Bengt har även framförhandlat ett
exklusivt förord för denna upplaga som skrivits av Jean-Marie Gustave Le Clézio, som fick Stig Dagerman priset
2008, samma år han fick nobelpriset i litteratur. Ett förord som från början var en recension av ”Bröllopsbesvär” på franska i tidningen
Le Monde 1982.

Bengt Söderhäll berättar också att Lo Dagerman har bistått vid översättningen som gjorts av den renommerade Paul Norlén.
Men eftersom Lo, Stig Dagermans dotter, bott i USA i 40 år så har hennes svenska försvagats så Bengt Söderhäll och hans fru Kristina
Söderhäll ”som har fin språkkänsla” enligt Bengt, har kommit med värdefulla råd. Bengt Söderhäll själv har hjälpt till med den
dialekt- och sociolektiska översättningen eftersom han likt Stig Dagerman kommer från Älvkarleby där romanen utspelar sig och vet hur orden sägs
som de ska sägas i ursprungsromanen.

Omslaget är en målning betitlad ”Går i sömnen” (Sleepwalking) från 1986 av den prisade konstnären Karin Mamma Andersson.

Hur är det att läsa boken på engelska då?
Ja, en upplevelse, kan jag säga. Jag har läst ”Bröllopsbesvär” på svenska ett par gånger och dessutom sett den svenska
filmatiseringen från 1964 – mer än en gång då jag har den på gammal VHS-kassett – med Åke Falck som regissör och Jarl Kulle i rollen som slaktaren
Westlund och Christina Schollin som den unga flickan Hildur som motvilligt ska gifta sig med honom.

Handlingen utspelar sig under ett dygn i en liten by. Den gravida bonddottern Hildur Palm ska gifta sig med slaktaren Hilmer Westlund, som är änkling och har en dotter, Siri.
Barnet som Hildur väntar är dock inte Hilmers utan lantarbetaren Martins. Martin är dock försvunnen, och Hildur vill inte bli en ensamstående mor, som systern Irma.
Då gifter hon sig hellre med den alkoholiserade slaktaren, som är dubbelt så gammal som hon själv.
Gårdens piga, Svea, väntar dessutom barn med Hilmer.
Under natten träffar Hildur Martin, som befunnit sig i ladan, men Hildur avvisar honom, det är för sent, och han hänger sig.

Det rör sig om ett flertal karaktärer i denna roman och en ”List of Characters” finns i början av boken. Palmfamiljen innehåller elva personer, Westlunds
familj och hans relationer är sju, Creek-Lasses bihang är fyra, varav en gårdfarihandlare (”Peddler”, på engelska) och tre luffare som bor i ladugården samt
bröllopsgäster som är fem personer omnämnda i texten.

Jag erkänner villigt att det inte är samma sak att läsa en episk roman av det här slaget på annat än sitt modersmål. Betraktar mig som mer än medelgod i engelska
och läser böcker och texter regelbundet på språket och har läst en termin engelska på universitetet, men alltid dyker det upp ord man inte förstår
och får slå upp. Ja, numera har man ju god hjälp av google så det blir instant översättning, så att säga.
Men det är väl ändå som språkforskningen säger, att man inte kan känna till fullo på ett annat språk eftersom man inte känner ordens valör riktigt.

Något som ju är jätteviktigt i Stig Dagermans prosa då han ju är en ordvalörernas mästare.
Men jag anser nog att översättningen här till engelska ligger på en mycket bra nivå. Översättaren Paul Norlén bor i västra USA och översätter även norska och danska böcker
till engelska. Att det är amerikansk engelska framgår på flera ställen ”I guess so” sägs t ex inte i England som i USA. ”I suppose so” är mer brittisk engelska.

Att boken är skriven i slutet av 40-talet skiner igenom även i engelsk översättning genom att det framgår att det handlar om fattiga människor. Liksom att Dagermans ödesmättade prosa visas via antydningar om döden och självmord. Och hans poetiskt färgade prosa lyckas översättaren med på några ställen.

”And the moon, how does it still hold itself up this late? It hangs onto the air surveillance tower, spying for the sun’s first airplanes. But night and peace
still reign; although it is warm, autumn is in the summer air, it’s there to increase our longing.”

Romanen har fyra kapitelrubriker: ”Who’s tapping on the bride’s window?, Who can know my anguish, Make do with what you have, Where is the friend I seek.”

Att Hildur ”tager vad hon haver” som väl den tredje kapitelrubriken kan översättas till svenska med, visas genom tankereplikerna – när hon går bredvid sin make efter bröllopet:

”She keeps on carrying her load, but he is not the right one. The right one will never come, she thinks, you have to make do with the one you pity the most.”

Bröllopsnatten blir inte heller vad Hildur tänkt sig. Här tänker jag mig Åke Falcks fantastiska röst när han läser sluttexten i filmen.

”In the mornings we find them sleeping…”

Och så räknas alla personerna i romanen upp, var de sover.

”Westlund is sleeping on Westlund’s floor…” – eftersom han supit sig asfull och ankrat.

Hildur tror att han kommer till henne i brudsängen men det visar sig vara Simon, hans slaktarrival, som tar sig fräckheten att ligga med henne istället
för brudgummen. Hon står tålmodigt ut med det också.
Som romanen slutar:

”But the bride lies awake.
And the wedding night passes.”

Eller med Åke Falcks ord i filmen: ”Men bruden ligger vaken. Och bröllopsnatten går.”

Som sagt: det har varit en upplevelse att läsa den på engelska. En säregen upplevelse.

▪ Leif Wilehag

bokomslag

Stig Dagerman
Wedding Worries
translated from the Swedish by Paul Norlén with Lo Dagerman
Verba Mundi
International Literature Series 2018

 

Bilden på Stig Dagerman är lånad från Dagermansällskapets hemsida

Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: