Forskning med förhinder

Vinjettbild: Munskyff. SvT

[210301] För att få en uppfattning om var forskningsprogrammet Mellan resignation och framtidstro befinner sig bestämde jag en intervju med Ove Sernhede på ett kanske inte helt Corona-säkert café i mitten av februari.

– Den ursprungliga planen var att forskningsprogrammet, som beviljades medel i november 2019, under våren 2020 skulle göra etikprövning och kontakta de skolor, föreningar, politiker osv. som skulle beröras av den tilltänkta empiriinsamlingen. Men under mars 2020 kom pandemin med restriktioner som försvårade all fysisk kontakt med våra informanter. Sommarmånaderna lättade i viss mån på restriktionerna vilket gjorde det möjligt för oss att komma igång med viss empirinsamling. Inledningen på hösten, som också var förhållandevis Corona-säker, gav oss också vissa möjligheter även om de restriktioner som gällde för föreningsliv och kulturevenemang alltjämt var intakt.

Projekt 1, Obehöriga äga ej tillträde, har drabbats av att skolorna de har för avsikt att besöka inte är så positiva till att det kommer in folka utifrån. Mycket energi går åt till att tänka på och upprätthålla FHMs rekommendationer. Just nu hoppas projektet kunna komma igång i mars, det är ju inte säkert att detta håller. Projektet har, berättar Ove, sysslat med att tillsammans läsa in ny litteratur i forskningsfältet och man håller på att skriva en artikel byggd på det begränsade insamlade material man lyckats samla in.

Ove berättar också om Projekt 2, Kultur och informellt lärande som en andra chans.

– De har samma problem. Verksamheterna i de föreningar man har kontakt med är i princip obefintlig. Forskargruppen har i detta läge kommit att koncentrera sig på en bildnings­verksamhet som inte kräver fysisk närvaro. Under hösten har man fokuserat på podcastverksamhet från Orten, här handlar det om att lyssna på de ungas egna folkbildande ambitioner. Intervjuer kan göras via Zoom så här är en artikel på gång. Tredje rummet och Stora namn är två podcasts från Angered som kommer att ingå i studien. Forskargruppen läser också nyutkommen litteratur i fältet, just nu den nyöversatta Pedagogik för förtryckta som Paulo Freire gav ut första gången i slutet av 1960-talet. Men boken har aktualitet för de frågor vi studerar i detta projekt.

För projekt 3, Lokal samverkan och lärandets villkor, som handlar om nya styrningsformer i ”utsatta förorter” har haft det lättare. Här handlar det primärt om inläsning av dokument, intervjuer och deltagande på olika former av möten som ändå hålls på Zoom. Projektet är också igång med ett par artiklar som förväntas bli klara inom en snar framtid.

Ove berättar också att forskningsprogrammet tillsatt en vetenskaplig referensgrupp. Denna består av åtta meriterade forskare – Rickard Jonsson, René Leon Rosales och Anna Lund från Stockholms universitet, Magnus Dahlstedt och Sabine Gruber från Linköpings universitet, Philip Lalander och Marcus Herz från Malmo universitet och David Westerfors från universitetet i Lunds. Referensgruppen kommer att utgöra en del av programmets nätverkande i forskarsamhället. När det arrangeras seminarier och konferenser är det bra att ha direktkontakt med relevanta och kompetenta forskare som kan medverka. Dessutom kommer de texter som produceras i programmet att behövas få kommenterade av utomstående. Att få till bra text­seminarier är också lättare om det finns en grupp forskare som redan är införstådda, menar Ove.

 

Under 2020 publicerade medarbetarna ett antal artiklar på teman som är av central betydelse i forskningsprogrammet.

Majsa Allelin. Till kritiken av den utbildningspolitiska ekonomin, i Perspektiv på skolans problem. Vad säger forskningen? (red. Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes) Lund: Studentlitteratur, 2020.

Majsa Allelin. Skola för lönsamhet. Om elever marknadsanpassade villkor och vardag”, Klass i Sverige, samlingsvolym av Katalys. Lund: Arkiv förlag, 2020.

Majsa Allelin. Reproduktion och fantasi, Stockholmstidningen, nr. 3, 2020.

Kristina Alstam, Torbjörn Forkby. Requierd alienation? The monitored self in a health promotion program in secondary schools in three Swdish municipalities. Pedagogy, Culture & Society. 28: 2020.

Torbjörn Forkby, Russel Turner & Kristina Alstam. Den strukturerade fritiden – en möjlighet till lärande för livet? I Bethoui, A.; Hertzberg, F. & Neergard, A: Ungdomars fritidsaktiviteter. Deltagande, möjligheter och konsekvenser.Lund: Studentlitteratur, 2020.

Sara Brorström & Andreas Diedrich: Boundaries of collaboration – the case of a temporary housing complex for refugees in Sweden Public Management ReviewBrorström Sara & Alexander Styhre: Plans and Situated actions in urban Renewal projects: the role of governance devices in realizing projects. Environment and Planning C: Politics and Space. July 2020.

Johannes Lunneblad. The value of poverty: an ethnographic study of a school–community partnership. Ethnography and Education15(4) 2020.

Andersson, Sara., & Johannes Lunneblad. Elevskapets utmaningar. Educare-vetenskapliga skrifter, (4) 2020.

Ove Sernhede. Den inre osäkerheten. Om uppväxtvillkor i utsatta bostadsområden”, i Ylva Mårtens (red): Vi måste börja med barnen. Stockholm, Ordfront, 2020.

▪ Christer Wigerfelt

Vinjettbild SvT

Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: