Mellan resignation och framtidsutsikter

Vinjettbild: Ingmars Jernberg

[210220] Alba.nu har fått möjligheter att följa ett forskningsprojekt inifrån. Det handlar om vad som under 2020 har blivit en av det politiska partilivets stora trätor: invandringen, ökad brottslighet som genereras av de alltmer segregerade förorterna i våra storstäder och integrationens misslyckanden.

Programmet som består av tre projekt som alla är finansierade av Sten A Olssons stiftelse för konst och kultur. En av utgångspunkterna för programmet är de dåliga skolresultaten i många av dagens svenska förorter. Det är i snitt inte mer än hälften av högstadieeleverna i de så kallade utsatta stadsdelarna som lyckas med att skaffa sig tillräckliga betyg för att kvalificera sig för gymnasie­skolan. Utsikterna att komma in på arbetsmarknaden utan gymnasiebetyg är minimala. Följderna för både individ och samhälle blir betydande – misslyckande i skolan kan leda till dålig självkänsla, vilket i sin tur kan leda vidare till arbetslöshet, bidragsberoende, svårigheter att ta sig in på bostadsmarknaden, fattigdom, vikande hälsa, stigmatisering, ökade samhällsinsatser, kriminalitet, ökade klassklyftor, kris för demokratin. Listan kan göras längre.

Samtidigt uppmärksammar programmet att förorten idag är den plats där den mest intressanta och nyskapande kulturen skapas. De konstnärliga uttryck från förorten som har fokus på musik, dans, poesi och måleri har under senare tid erövrat en bred publik. I samspel med denna utveckling har det bland unga i förorterna växt fram nya former för sammanslutningar som också innebär en ny typ av social mobilisering. I dessa sammanslutningar ställs viktiga frågor om det samtida Sverige och här äger en rad viktiga, informella läroprocesser rum. Så parallellt med skolans oförmåga att ge de unga en adekvat utbildning skapas utanför skolan strukturer för alternativa bildningsvägar.

Det förs idag i olika sammanhang en diskussion om hur segregationen skall brytas. En ingång i denna diskussion handlar om skapandet av nya styrningsformer för förorten. Programmet kommer att följa och syna denna diskussion och de konkreta uttryck denna tar sig i tre olika stadsdelar i Göteborg. Vilka stadsdelarna är kan av forskningsetiska skäl inte offentliggöras. Forsk­nings­programmet, som leds av professor Ove Sernhede, består av åtta forskare från olika discipliner; utbildningsvetenskap, sociologi, statskunskap och socialt arbete. De tre forskningsprojekten är.

Projekt 1. Obehöriga äga ej tillträde.
Leds av docent Nils Hammarén.

I denna delstudie undersöks elevernas (årskurs 9) självförståelse i relation till skolan. Under de två senaste decennierna har obehörigheten till gymnasiet ökat från 8 till 16 procent i hela riket, men i vissa skolor kan den vara upp till 70 procent som är obehöriga. Konsekvenser för elever i dessa skolor är inte sällan en självdegradering och minskad självkänsla. För att komma längre bakom dessa siffror är planen att göra djupintervjuer. Studier av elevernas egna upplevelser av sin skolgång är få, inte minst därför är denna studie av betydelse.

Några av delstudiens frågeställningar: • Vad uppfattar eleverna som möjliggörande såväl som begränsande omständigheter för en lyckad skolgång, i exempelvis familjer, sociala relationer, lokalsamhället och skolan? • Vilka stödstrukturer, verktyg och resurser för att lyckas i skolan efterlyser eleverna? • Vad upplever eleverna som motiverande och inspirerande för kunskapssökande?

Projekt 2. Kultur och informellt lärande som en andra chans.
Leds av docent Sara Uhnoo
När medierna rapporterar från de mest segregerade stadsdelarna handlar det oftast om social oro och kriminalitet. Men förutom dessa stigmatiserande inslag finns en vardag under mediemattan som är av annat slag. I många av dessa förorter har det vuxit fram en form av social mobilisering med utgångspunkt i kulturproduktion. Den äldsta och kanske mest kända organiseringen är Hammarkullekarnevalen från första halvan av 1970-atlet, men under senare tid har det skapats organisationer och föreningar som sysslar med kulturuttryck men som samtidigt betonar kunskap och lärande. Dessa lärandeformer påminner i mycket om den gamla svenska folkbildningen. Det andra projektets ambition är att undersöka vad och hur de unga lär sig i sammanhang de själva skapat. Folkbildningsförbund är medaktörer och emellanåt sipprar kännedomen om dessa aktiviteter igenom, som t ex. Ortens bästa poet. En landsomfattande poesitävling som lockat flera tusen ungdomar att skriva och inför publik framföra sina texter.

Några av delstudiens frågeställningar: • Hur kan de ungas omvärldsförståelse, identiteter, kunskaper, färdigheter och estetiska uttryck som de utvecklar förstås i förhållande till skolan och dess formella lärande? • Hur kan skolan tillvarata erfarenheter och kunskap från de ungas organiserande av lärande? • I vilken utsträckning är dessa verksamheter förmögna att upprätta dialog med medier, politiker och kommunala tjänstemän?

Projekt 3. Lokal samverkan och lärandets villkor.
Leds av professor Johannes Lunneblad

Både staten och kommuner har gjort satsningar som har syftat till att minska klyftorna mellan olika stadsdelar. Dessa satsningar innebär oftast att aktiviteter dras igång under en projektperiod, men efter att projektet avslutats återgår allt till det gamla. I Göteborg finns också ett lite mer långsiktigt projekt Skolan som arena.

Här är tanken att öppna upp skolan mot lokalsamhället, vilket i detta fall också innebär privata företag med agenda i lokalsamhället. Skolan som arena söker efter ett samarbete mellan privat, offentligt och idéburet för att möjliggöra nytänkande konstellationer mellan alla dessa aktörer. Syftet med det tredje projekt är att granska dessa samarbetsformer med fokus på hur samverkan slår igenom i lokalsamhället och på vilket sätt de får betydelse för de ungas lärande.

Några av delstudiens frågeställningar: • Hur förhåller sig involverade aktörer kring de behov och utmaningar som finns i en skola och i närområde? I vilken utsträckning görs elevers och ungas egna röster hörda? • Vilken relation till skolan och lokalsamhället har och utvecklar de aktörer som involveras i ”Skolan som arena”? Vilka är deras motiv för medverkan och hur ser eventuella i samverkansgruppen ut? • Vilka är de insatser som vidtas och genom vilka insatser engageras olika aktörer i ”Skolan som arena”? Hur förhåller sig dessa insatser till de lokalt organiserade verksamheter som drivs av unga och vuxna i dessa stadsdelar?

▪ Christer Wigerfelt
▪ Ove Sernhede
Skänk ett bidrag till Alba!

swishGillar du denna artikel? Redaktionen arbetar gratis, men vi behöver stöd till driften. Ditt stöd skulle betyda mycket för oss. Swisha valfritt belopp till Tidskriften Alba.

Swisha till 1231666452

Mer information om Swish och Alba.nu

Dela den här artikeln: