[260425] Ett europeiskt ”toppmöte” i Göteborg, betydligt fridsammare än det för 25 år sedan, som blivit teaterpjäs på Göteborgs stadsteater, äger i dagarna rum på nämnda teater för att diskutera hälsan och motståndskraften hos europeiska teatrar ”i ett föränderligt politiskt landskap”. Den i grunden gemytliga stämningen saknade alltså inte tungt allvar inför att allt starkare politiska högervindar i Europa riskerar underminera demokratiska system och hota konstens frihet. Oro uttrycktes för vad höstens svenska val kan få för konsekvenser.
Runt 150 deltagare från ett 70-tal national- och stadsteatrar runt om i Europa har alltså letat sig till Götaplatsen i Göteborg, lockade av hälsningen ”Open to the world” med tanke på stadens läge, och hälsats välkomna av en arrangörspanel från Stadsteatern, Backa Teater och Göteborgs dans- och teaterbiennal samt en stolt borgmästare, Asian Akbas. Bland invigningstalarna deltog inte nuvarande kulturminister, däremot en företrädare, Leif Pagrotsky (s), som leende skakade på huvudet på min fråga om dagens kulturpolitik.
Ja, vad har teatern för position i dagens europeiska samhällen? Under dagarna fyra gällde för deltagarna att både se och tala teater, utbyta erfarenheter, skapa samarbeten och blicka framåt inom organisationen European Theatre Convention, ett nätverk med syfte att utveckla nya former av samarbete men framför allt tycks det nu handla om att bryta ny mark och tänka innovativt i fråga om teater- och även finansieringsmodeller som en ren överlevnadsstrategi.
Nästa år blir det Bulgariens tur att stå värd, därav de relativt många mötesdeltagare just därifrån, fick jag som förklaring av teaterchefen Mladen Alexiev från Ivan Vazov National Theatre i Sofia, som i en samtalsgrupp beskrev teaterns situation i ett av politiker och medier styrt samhälle, genom att illustrera sin vältalighet med att skissa på ett stort blädderblock.
”Break the Mould” var årets slagord. Ska väl snarast betyda att bryta ny mark, då en uppfattning tycks råda om att det skulle vara teaterns död om den krökte rygg utan att utmana både teaterformen och publiken och skapa engagemang hos allmänheten genom att ”tänka om och göra annorlunda”.
Bland de chefer som under fredagen deltog i en panel på Stadsteaterns stora scen var Dramatens VD Kitte Wagner. Hon ansåg att det för Dramatens del rådde en hälsosam frihet men oroade sig för Sveriges del över vad det kommande valet kan komma att innebära.
-Vi har ju ett parti som gärna vill lägga sig i, så risken är att vi kan få det som i öst. Det tar hundra år att bygga upp en demokrati men fort att riva ner, varnade hon.
De ”östliga” och nyare EU-länderna var också de som hade särskild erfarenhet av politisk påverkan. Martin Kukucka från Nationalteatern i Prag var mest oroad över utvecklingen i grannlandet Slovakien efter senaste valet och vad det kan få för följder också för Tjeckien.
Diskussionerna i olika samtalsgrupper gällande både ledarskaps-, form- och innehållsfrågor kom att fortsätta kommande dagar. Vad deltagarna tyckte om de föreställningar de sett på de olika scenerna blev inte en fråga för denna lilla summering från del av ett europeiskt teaterkonvent i Göteborg.
