Lenny Bruce brukar benämnas ståuppkomikens fader, ideligen arresterad för sin utmanande vokabulär alternativt för drogmissbruk, dog 1966 blott 41 år gammal och fick en postum benådning 37 år därefter. Klart man ilar till Göteborgs Stadsteater för att se en show om hans liv. Därvidlag förblir man dessvärre smått missgynnad. Claes Malmberg gör vad han kan, men det räcker inte långt. Läs mer
Kvinnorna protesterar i Iran, de kastar och bränner sina slöjor. Parollen Kvinna- Liv- Frihet ljuder på gatorna i Teheran och många andra städer runt om i landet. Har kvinnorna fått nog? Parvin Ardalan, journalist och kvinnorättsaktivist ger sin syn på saken. Läs mer
När Jacques Offenbach efter hundratalet operetter och andra lättare musikverk slutligen fick till en opera för eftervärlden dog han i en hjärtattack tre månader före premiären utan att ha hunnit fullborda den. Hans Hoffmans äventyr har sedan dess lockat till allehanda bearbetningar. Den iscensättning som nu ges på Göteborgsoperan kan nog ses som en av de mer äventyrliga. Läs mer
– Du är så söt att man skulle kunna äta upp dig, kunde det hända att man sade till barnen när de var små… men då hade man inte sett filmer som Raw (2017) och nu senast Bones and all, ett verk av regissören till den finkänsliga kärleksskildringen Call me by your name, också den från 2017, där den nu aktuella historien är ett allt annat än finkänsligt arbete om hejdlös lust att helt konkret inmundiga sina medmänniskor, leva upp till sin kapacitet som ’eaters’. Läs mer
För var och en med 70-talets politiserade gruppteater i minne är det alltid lite överraskande, att även inom filmmediet möta arbeten som har ett inte bara tydligt men också välartikulerat budskap att leverera. En sådan film är Boy from Heaven av Talik Saleh, som fokuserar på en problematik omkring religion och makt i vår omedelbara nutid. Närmare bestämt universitetet Al Ahsar i Kairo, som för (sunni)islam är vad Vatikanen är för kristendomen. Den belönades för bästa manus i Cannes i år och är även utsedd till Sveriges Oscarsbidrag 2023. Läs mer
”Nu när min mor är död, vill jag inte veta något mer om henne än vad jag visste medan hon ännu levde.
Bilden av henne börjar nu åter bli den som jag tror jag hade av henne när jag var mycket liten, en stor vit skugga ovanför mig.”
Kvinnan är Annie Ernaux bok om sin mor, den föreligger i en dubbelvolym med berättelsen om fadern, i Min far. Båda invändningsfritt översatta av Katja Waldén, och ingår i Norstedts utgivning av hennes böcker som påbörjades ett par år innan hon fick Nobelpriset. Läs mer
Det handlar om klass, om stad kontra landsbygd, om gamla könsroller och traditioner, och framförallt om alla de underlägsenhetskänslor dessa olika perspektiv kan ge upphov till. Underlägsenhetskänslorna tillhör de nya Nobelpristagarens far och finns beskrivna i hennes korta roman Min far (i original 1983), i översättning av Katja Waldén. Läs mer
Amerikanskfödda Gertrude Stein levde mellan 1874 och 1946 med sitt huvudsakliga säte i Paris, där hon numera ligger begravd på Père-Lachaise och där hennes hem var en självklar samlingspunkt för en grupp modernistiskt orienterade konstnärer. Storheter som Pablo Picasso, Henri Marisse och Ernest Hemingway. Hennes prosa är långt ifrån skön-litterär, den är fyrkantig, massiv, insisterande – som hon själv. Men den är fantastisk att ta i sin mun, jag har själv prövat. Plötsligt tas man med, slutar tänka, ’slår sig ned’ i hennes trollformler som börjat leva sitt eget liv innanför ens läppar. Läs mer
