Verk som kräver sina skådespelare

Göteborgs stadsteater – Ship of fools, Ensam galning
Ur Ensam galning, foto Ola Kjelbye

Nyskriven och genreupplösande scenkonst har intagit Göteborgs stadsteaters små scener denna vår. På Studion spinns i farsform på den urgamla myten om narrskeppet. På den tillfälliga scenen Slakthuset är den utlösande faktorn en dröm om en livsstil befriad från köttkonsumtion. Två disparata nyskrivna verk, som i båda fallen ställer stora krav på skådespelarna. De är den stora behållningen. Läs mer

Om det vi aldrig får glömma

Daniel Yousefi – Den åttonde kontinenten
Daniel Yousefi, foto: Joakim Rolandsson

”ett fält av kroppar lämnar sina hem” I ett par olika flyktingläger i Grekland och Turkiet möter vi människor som lämnat sina hem med allt vad det innebär av förluster och ovetskaper inför framtiden. Läs mer

Tärande och närande
– om ett ömsesidigt beroende

Ulrika Milles – Ensamvargar, Stig Ahlgrens 1900-tal
Ulrika MIlles, fotograf: Charlie Drevstam

Stig Ahlgren var en av 1900-talets främsta svenska skriftställare. Han var journalist och både känd och ökänd som kritiker. Han var inflytelserik men kunde vara helt hänsynslös i sin kritik och sårade många med de stilistiskt sluga formuleringarna han bemästrade. Läs mer

Anny Romand – Tystnaden före skräcken

författarfoto

En medelålders kvinna söker upp sin far, en person hon aldrig har träffat och om vilken hon knappt vet något. Ett förtätat möte, där livets alla känslor får spelrum, inte minst i upptakten: Knacka på, eller ringa på. Höra ringsignalen inne i lägenheten. Höra hjärtat bulta allt högre. Höra steg närma sig. Läs mer

När stilen brister eller bär

Göteborgs stadsteater – Little Shop of Horrors, Göteborgsoperan – Ministeriet för olösta känslor
ur föreställningen Jaqee. Foro Ola Kjelbye

Det ligger nära till hands att, om inte direkt jämföra, så i alla fall ge det en tanke, varför språket i Operans dansföreställning Ministeriet för olösta känslor förvaltas så välövervägt och träffsäkert, medan sång- och framför allt dansnummer i Stadsteaterns Little shop of horrors faller till marken med ett brak. Läs mer

Enastående kvinnoporträtt

Göteborgsoperan – Nyckeln till Drömmarna (fragment ur operan Juliette och Vox Humana)
: Kerstin Avemo i Vox Humana på Göteborgsoperan. Foto: Lennart Sjöberg

Det är inte bara en helt unik uppsättning. Den ges dessutom blott ett fåtal chanser till att uppleva. Sopranen Kerstin Avemo gör två enastående kvinnoporträtt mellan dröm och verklighet i två kortoperor som fåtts att framstå som om de varit gjorda för varandra. Med David Radoks idé, regi och scenografi har skapats två märkvärdiga operasmycken. Läs mer

En kort bagatell

Deon Meyer – Kvinnan i den blå slängkappan
Deon Meyer, Foto: Sofia Runarsdotter

Författaren Deon Meyer har i över tio år skämt bort oss med högkvalitativa kriminalhistorier från Sydafrika. Men årets bok Kvinnan i den blå slängkappan är inte en ”vanlig” Deon Meyer-bok. Det är en text, en berättelse, skriven på beställning för den holländska deckarveckan 2017 (Spannende Boekeweek) där en internationellt känd författare varje år bidrar med en berättelse i kortformat, här 151 sidor, som delas ut gratis i landets bokhandlare under festivalen. Läs mer

En ickenärvaro

Marit Furn – Abalone
författarfoto Sofia Runarsdotter

”Först när solen sjönk igen tuggade de var sitt piller och sköljde efter med Savanna och hennes kropp som tidigare varit glasklar av kokainet blev nu samtidigt viktlös, som en såpbubbla av skottsäker kristall. Armarna lyftes mot biltaket av sig själva och de sidenrosa lungorna vidgades tills hon fick rum i dem för hela universum så att universum för varje andetag strömmade igenom henne i sitt totala gnistrande mörker och fanns där både inom henne och utom henne utan några gränser.” Läs mer

Backa teater överraskar igen –
Samhällskritik i stumfilmsteknik

Backa Teater – Flickan med svavelstickorna
ur föreställningen, foto Ola Kjelbye

Den sorgliga sagan om flickan med svavelstickorna är en av H C Andersens kortare. Att skapa ett ordlöst, myllrande drama av den är inte vad man föreställer sig. Men när Backa Teater fritt utgått från den sagan för en timmes teater förstärks sagans samhällskritik i en fascinerande stumfilmsteknik. Läs mer

Humorn regerar allåldersteatern

Några nedslag i Göteborgs barnteatervärld
Ur föreställningen Vatten med lite gurka. Foto Ines Sebalj

Från hisnande skapelseberättelse och lögners fortplantning till sagans elaka styvmödrar och kärlek som leder till döden. Det handlar om barnteater eller vad jag skulle kalla allåldersteater. Bättre start på dagen än en dos levande scenkonst med en entusiastisk barn- eller allålderspublik är svårtänkt. Ja, det är humorn och den komiska spelstilen som dominerar på Göteborgs barnteatrar efter allehanda koncept – från att göra fars av Romeo och Julia och panto av Snövit till att återanvända fabler och visor i olika former eller bearbeta existentiella frågor enligt devisingmetoden. Musiken har alltid en given plats. Läs mer