En älskad mormor är död. En mormor som tog sonsonen med på turer i skog och mark, och som hade koll på flora och fauna. Vi är med den som sörjer mot slutet av den gamlas liv, när affärerna verkar ha bytt plats eller rent av flyttats undan, när räkningarna och spisens plattor glöms av. Vi är med vid begravningen och den långa mellantiden, när allting var som det skulle. Läs mer