I takt med att fjärran resmål upplevs tveksamma i tidens turbulens ökar intresset för de pärlor som det närbelägna Europa kan erbjuda. Ibland kan en roman eller en klassisk pusseldeckare vara till god hjälp. Författaren till Bretonska förhållanden kan erbjuda såväl den ena som det andra. Läs mer
Joe (Joseph) sitter och spelar piano på flygplatser och järnvägsstationer världen över, han är sextionio år och väntar på att en särskild kvinna ska dyka upp. Hon hade sagt att hon ville resa, och att ”Om du spelade så där skulle jag känna igen dig om du så spelade från världens ände”. Han har spelat och väntat i femtio år. Läs mer
Det var egentligen Mademba som ville till Frankrike, ville till ”moderslandet” och studera för att senare kunna komma tillbaka och bli rik. Alfa, som inte var mycket för att plugga, hängde på. De lämnade Senegal för att strida för Frankrike i Första världskriget, och minst en av dem kom aldrig tillbaka. Det är ju många som inte gör det från krig. Läs mer
Vi befinner oss i ett område Annie Ernaux eller Edouard Louis hade känt igen sig, i norra Frankrike men västerut i ett litet hamnsamhälle i Bretagne. Étienne upptäckte sitt livs kärlek redan i skolan och genom hela skoltiden sneglade och längtade han ständigt, men när hon väldigt ung gifte sig med en fiskare fick han stiga tillbaka. Hela sitt liv kunde han banna sig för att ha väntat för länge, så att hon hann gifta sig med en annan. Läs mer
Del 1. Att tyska soldater gjorde sig skyldiga till övergrepp mot civila i Östeuropa, som i Polen och Sovjetunionen, är väl känt. Mindre omskrivna är de grymheter som begicks i exempelvis Frankrike. Men även dessa illdåd måste ständigt återberättas för att hålla historien levande. Läs mer
Del 2. Det skulle dröja nio år innan juridikens kvarnar malt färdigt och rättegången mot de ansvariga för massakern i Oradour kunde börja. Den inleddes i januari 1953 vid militärdomstolen i Bordeaux. Merparten av de åtalade var osannolikt nog fransmän från regionen Alsace (på tyska Elsass). Hur kunde det komma sig? Och vilka konsekvenser fick det? Läs mer
Del 3. Åtskilliga böcker och filmer har skildrat de allierades landstigning i Normandie och den är väl känd för en svensk publik. Men det finns andra händelser från krigsskådeplatserna i Frankrike som är mindre kända. Dramat på Vercorsmassivet skulle bli en av den franska motståndsrörelsens mest mytomspunna händelser. Där skulle besinningslösa grymheter begås, och den franska motståndskampen sluta i gränslös tragedi. Läs mer
Del 4. I bokens sista kapitel gör Ashdown en analys av händelserna på Vercors. Inledningsvis försöker han förklara varför Plan Montagnards sjösattes. Planen hade i sig en idé som innehöll kamp för ära och upprättelse. Frankrikes förödmjukande nederlag från maj 1940 skulle tvättas bort genom en hjältemodig motståndskamp. Läs mer
Del 5. Det är september 2016 och morgonen uppe på Vercors är härlig. Solen är på väg upp över platåns höga bergssidor. Efter kort promenad från vårt hotell ser vi en skolklass vid ett av byns minnesmärken över dem som för drygt 70 år sedan förlorade sina liv under den tyska straffexpeditionen mot människorna på Vercors. Vad upplevde de franska skoleleverna av det som hänt där vid den kringbyggda gårdsplanen? Läs mer
Del 6. Den som besöker Vercors och letar efter minnesmärken och museer kommer inte att bli besviken. Det finns åtskilliga! En av dem som deltog i motståndskampen uppe på högplatån hette Joseph La Picirella och var född 1924. Endast 20 år gammal gick han med i maquisen. Efter kriget bosatte han sig på Vercors och började samla på olika föremål som kunde knytas till motståndskampen och maquisarderna Läs mer