Till min lycka – eller kanske inte – ordnade Gud att jag blev duktig på bara några saker: att laga mat, att spela rumänsk folkmusik på ”taragot” (gammal rumänsk blåsinstrument) och på att, lätt, lära mig olika främmande språk. Läs mer
Min farmor, som var född i slutet på 1800 talet hade ett orangeri, det kallades aldrig för något annat och var ett svårt ord för barn och jungfrur att lära. Läs mer
Jag är fascinerad av alla dem som påstår sig vara tvåspråkiga, ja, ibland trespråkiga sådär på en höft utan att blinka. Skeptisk, det är vad jag är till dem. Språk är svårt och det är en färskvara och bor man inte i det land där språket talas så rostar språkkunskaperna i en hast. Själv är jag ofullständigt tvåspråkig. Läs mer
Tvåspråkighet har många ansikten. Ett kan man hitta inom litteraturen och översättningar mellan två olika språk. Jag behöver inte leta länge efter en översättare för vi har en bland Albas fasta medarbetare. Kajsa Öberg Lindsten bevakar teaterlivet i Göteborg tillsammans med Åke S Pettersson, men under några månader har hon inte kunnat leverera några recensioner för hon har haft fullt upp med att översätta en bok. Fullt upp betyder i detta fall lång arbetstid under veckans alla dagar. Läs mer
Sverige som flerspråkigt land blev en valfråga. En långsiktig språkpolitik kräver till en början att vi gör oss av med vanföreställningar om mångspråkighet. De 200 modersmålen i Sverige är en stor tillgång för både individer och samhälle. Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och styrelseledamot i Svenska språknämnden, avlivar några myter. Läs mer
Keps – Det var allt SMS:et innehöll. Ett något udda svar på en rättfram fråga om det passade att ses klockan nio utanför Biopalatset. Det tog mig en stund att fundera ut, men till slut insåg jag att kusinens svar var av det jakande slaget – och mycket riktigt, vid utsatt tidpunkt träffades vi utan vidare missöden. Läs mer
Med hjälp av språket kan vi uttrycka, skapa och återskapa vår identitet. Språkets identitetsskapande funktion märks väl i flerspråkig litteratur där språket kan användas som en kulturell identitetsförklaring för att markera en viss grupptillhörighet och för att skapa en känsla av en kollektiv identitet. Läs mer
Debatten om kulturtidskrifter på nätet och i pappersform har man kunnat ta del av på flera håll. Vi vill ge några exempel från Tidskrift.nu och Alba. Läs mer
Man kan börja med att konstatera att Kulturrådet insett det rimliga i att stödja angelägen kulturjournalistik oavsett publiceringsform. Produktionsstödet till kulturtidskrifterna på nätet är därför ett viktigt kvitto på hur vår verksamhet uppmärksammas och värderas. Om antalet sökande i år var få eller hindrades av formaliteter är svårt att bedöma. Jag tror att det kan ta något år innan alla med verksamhet som uppfyller Kulturrådets kriterier har uppmärksammat att den här stödformen finns. Läs mer
Ibland blir man så trött. Nyligen var det någon som klagade på att ”varför ska vi ge pengar till de där kulturtidskrifterna? De är ju så amatörmässigt gjorda. Inte den minsta journalistiska kvalitet.” Läs mer