Vintertoner
i Norma, Gösta Berling och två körer

Reflektioner kring fyra scenkonsthändelser i Göteborg
Adam Lundgren, Anna Bjelkerud och Jakob Ekelund I Gösta Berlings saga

Jag lärde känna verklighetens Gösta Berling i en kvinnas gestalt. Hon var mor till min dotters bästa väninna i skolåldern och hon är den unga kvinnan i Tove Ditlevsens roman Wilhelms værelse (Wilhelms rum) där Malene, som hon heter i verkligheten, var älskarinna till författarinnans man. Mannen var den kraftfulle redaktören för Ekstra Bladet i Köpenhamn, Victor Andreasen, vars kvinnohistorier så vida överstiger kampanjmaterialet vi för närvarande omges av, att de senare kunde förpassas direkt till barnkammaren. Läs mer

Intet mindre än en milstolpe

Teater: Dödsdansen – Musik: Stabat Mater Dolorosa

Att Dödsdansen nu spelar på Göteborgs Dramatiska Teater (GDT) är ett resultat av impulser och tillfälligheter. Läs mer

Jultoner, ljus och ljud

Ingen helg är tätare än julens vad omistlig sångskatt angår. Vasakyrkan hyste traditionsenligt tre återkommande konserter, i nämnd ordning Chalmers sångkör, Cantorums Manskör tillsammans med Göta Par Bricoles Sångkör och  Svenska Kammarkören. Läs mer

Bra och mindre bra scenhöstvecka

Vad kännetecknar en bra kör? Att tala om Svenska Kammarkören som ”bra” blir  snudd på oförskämt, den är en kör av världsklass. Läs mer