För att hämta sig efter alla guldbaggenomineringar till en av förra årets filmer jag inte kommer att ägna ett par timmar av mitt korta liv, Hundraettåringen.…, kan man fördjupa sig i tre meditativa studier från öst och väst:
Efter stormen av Hirokazu Kore-eda, Jim Jarmuschs Paterson och Kenneth Lonergans Manchester by the sea. Läs mer
”Jag har ingen kristallkula, men det finns en oavslutad kvalitet. Det fanns en potential för ett ledarskap som förstördes av mördarkulor…”, sade Tom Hayden (tidigare SDS-ledare, kommunalpolitiker i Californien och då kanske mer känd som Jane Fondas äkta man) i ett nummer av Rolling Stone för ett år sedan och han tänkte på: Läs mer
Venus lever i skuggan av sin bästa vän Sidney. Sidney är självsäker, populär och lever livet, Venus är tillbakadragen och lite mer av en trygghetsnarkoman. En dag börjar Sidney spela ett nytt spel, Nerve, där deltagarna får utmaningar som de skall klara av i utbyte mot pengar. Det som börjar som en fånig lek, med utmaningar som att smaka på hundmat eller kyssa en främling, glider sakta men säkert över till att bli ett allt farligare spel där man måste löpa linan ut. Läs mer
Nicolas Vinding Refns oemotsägbara styrka är hans laserblick på sakerna som de är, så också på människan. Hon är enligt hans iakttagelse inte god, inte ond heller, hon kan vara båda, beroende på såväl påverkan som val. Han använder ofta en talande bild, hennes hand. Som kan knytas till ett slag och öppnas för att ge. Läs mer
Yorgos Lanthimos levererar en träffsäker satir över samtidens hets kring tvåsamhet, men förstår inte när han borde runda av.