Hjältar och rymdmonster på himlavalvet

Ridley Scott – Alien: Covenant
vinjettbild

Den som väntar på något gott väntar kanske i onödan. I alla fall när man ser Alien: Covenant och väntar på monstret från filmens titel. Läs mer

Konsten att porträttera en konstnär

I called him Morgan | David Lynch, The art of life
David Lynch

Skildringen av jazztrumpetisten Lee Morgan i filmen följer det som i klassisk dramaturgi omtalas som rummets, tidens och handlingens enhet, här gäller tidens enhet, markerat av en återkommande närbild på den enkla kasettbandspelare som upptar monologberättelsen från Morgans frus, Helen Mores, sida. Läs mer

Impulser från/åt rätt håll

I am not your negro / In the heat of the night

Jag var inte mer än sexton, sjutton år, när jag första gången fick böcker av James Baldwin mellan händerna: Gå och förkunna det på bergen (1953), Ingen känner mitt namn (1961) båda nästan omedelbart översatta till svenska. Intresset för den afroamerikanska problematiken hade redan väckts genom Gunnar Myrdals An American Dilemma från 1944 och diskussioner om boken i vår gymnasiemiljö i Jönköping i början av sextiotalet. Läs mer

Ovanliga, vackra människor

Dagur Kári – En väldig vänskap, Bröderna Dardenne – Den okända flickan, Martin Scorsese – Silence

Vem kan som isländaren Dagur Kári skåda människornas grumligaste konturer och samtidigt ge en så knivskarp skildring av det liv som är deras, betingelserna för det? En väldig vänskap följer med en ut ur salongen efter att man har sett två människor mötas, förändras – det blir ingen happy ending i vanlig mening men trots det en slutbild full av hopp och än mer: insikt. Läs mer

En omfamning av tiden

Nycander: Citizen Schein – Egerstrand: Den skalliga primadonnan
På bild: Harry Schein

Det är fantastiskt att se, hur två filmer omfamnar en och samma tidsrymd för att på var sina sätt förtydliga den. En tid som, enligt Sven Melander i SvD nyligen, innebar att vi var på väg mot ett ”lysande samhälle”. Läs mer

Göteborgs filmfestival 2017: en resumé

Logo för Filmfestivalen

När man i slutet av januari möts av skyhöga kreditkortsräkningar från december månads julshopping kommer lägligt nog Göteborgs filmfestival och stjäl ens uppmärksamhet. Läs mer

När livet går som en dans

Damien Chazelle – La La Land

Stone och Gosling sjunger och dansar så väl att man lätt kan ha överseende med vissa brister i Hollywoods blinkning till musikaler vi minns. Läs mer

Med rätt tillstånd?

Paul Verhoeven – Elle

Om man söker efter en högre mening med filmen Elle söker man förgäves. Den har ingen sådan högre mening och däri ligger en del av dess mästerskap. Mästerskap är ett stort ord, som man skall vara ytterligt försiktig med, men i förhållande till Paul Verhoevens senaste film kommer man inte förbi omdömet. Läs mer

Filmiska meditationer eller Förutsättningar för manligt liv

Hirokazu Kore-eda, Jim Jarmusch & Kenneth Lonergan. Tre filmer om män

För att hämta sig efter alla guldbaggenomineringar till en av förra årets filmer jag inte kommer att ägna ett par timmar av mitt korta liv, Hundraettåringen.…, kan man fördjupa sig i tre meditativa studier från öst och väst:
Efter stormen av Hirokazu Kore-eda, Jim Jarmuschs Paterson och Kenneth Lonergans Manchester by the sea. Läs mer

En personlig återblick på filmåret 2016

Ännu ett år har gått till ända, men innan folk påbörjar den årliga traditionen att skriva fel år på alla datum kan det vara värt att titta på vilka filmer som lämnade störst avtryck de senaste tolv månaderna, på gott och ont: Läs mer