[251013] Göteborgsoperans Danskompani har haft premiär på två helt nya dansverk under den gemensamma titeln In-Action, skapade av för huset helt nya koreografer och deras nära lierade för såväl musik som scenografi och dramaturgi. Det har resulterat i två intensiva och utmanande, såväl vackra som humoristiska verk, rika på fysiska uttryck och improvisationer av fantastiska rörelsekonstnärer, som om inga gränser finns för vad som kan uttryckas med kroppen.
I enlighet med Danskompaniets ambitioner att söka framstående koreografer på världskartan att skapa nya verk för och med deras dansare har valet denna gång fallit på dels en duo med bas i Spanien efter utbildning i Italien, i det andra fallet en duo stationerad i Vancouver sedan 20 år med kompaniet Out Innerspace. Koreografer som är nya för Göteborgs danskompani men inte för världen. Titeln In-Action motsvarar med råge vad den här föreställningen ger uttryck för, som till exempel vikten av handling för att åstadkomma förändring. Kompaniets samtliga dansare medverkar, lika fördelade under två titlar väl värda att orsaka publikrusning.
Dansföreställningen Cross är skapad av koreograferna Antonio de Rosa och Mattia Russo med bas i Spanien, ett par som följt varandra genom hela danskarriären och som sedermera bildade teaterkompaniet Kors’ia som en fortsättning på det samarbete de haft sedan uppväxten i Neapel och balettskolan i Milano och sedan som kollegor på den spanska nationalscenen.
Öppningen av verket Cross sker med att ett antal dansare lite sökande passerar scenen dragandes på stora mestadels tomma kundvagnar, något som ju inte längre är något särskilt originellt som metaforer inom scenkonsten. De följs i alla fall av dansare som bär på någon form av bagage, väskor, kassar eller varför inte på varandra. Som vore de på flykt eller bara allmänt vilsedrivna fångar i konsumismen med en längtan bort till andra sidan av det höga stängslet, som måste krossas (cross) för att uppnå något bättre.
Själva platsen är tänkt som en parkeringsplats, vet den som läst det informativa programmet noga i förväg, medan jag hela tiden hade intryck av en järnvägsplattform utmed ena sidan av en gräns, markerad med ett högt stängsel, utmed vilket människor driver runt sökande efter en mening i tillvaron. Ett stängsel som mot slutet också visar sig ha en öppning till en annan värld. Sådan är ju den fria danskonsten att den generöst ger upphov till allehanda tolkningar. Det hela utvecklas efterhand i varierande tempi och grupperingar, varur då och då en eller två bryter sig ut för ett fysiskt krävande solo- eller pardansnummer.
Såväl scenografen Amber Vandenhoeck som kompositören Alejandro da Rocha har förutom med Kors’ia samarbetet med en rad internationella dans- och teaterkompanier och nu för första gången för Göteborgsoperans Danskompani. Kostymeringen vittnar om Göteborgsoperans ambition att återanvända sitt befintliga kostymförråd.
Särskilt slående är ljudkonstnären och tonsättaren Alejandro da Rojas musikval, som han delvis hämtat från välkända musikers verk. Därmed kan verket Cross uppfattas som lättsammare än det verk som följer efter paus.
Dansverket Spirit Willing av koreograferna Tiffany Tregarthen och David Raymond är musiksatt av kompositören Branislav Jovančević från Belgrad, som överraskar med helt igenom elektronisk experimentell ljudkonst med inslag av slagverk, som svarar mot det mörkare innehållet i själva dansverket. Också här sjutton dansare med Zander Constant som en säregen centralfigur som spetsar intresset redan i inledningsscenen där han ensam etablerar sig på scenen lite som en föreställningens narr med upprepning av frågan ”How are You”? I sin gröna kostym och personliga koreografi gör han sig fortsatt påmind också som en sorts outsider i grupp. De extremt fysiskt krävande koreografiska konststyckena, såväl som solo eller som grupp, lyckas efterlämna en känsla av andfåddhet till och med hos betraktaren. Koreograferna har i programmet lagt in ett särskilt tack till dansarna för deras enskilda bidrag till skapandet av verket.
