Filmer som förhäxar – genom formspråk som trollbinder

The Blind Man Who Did Not Want to See Titanic & Clark

Den finska film som bär originaltiteln Sokea mies joka ei haiunnut nähdä Titanici har, trots att den också förtjänar (kvalitets)omdömet årets långtråkigaste film, en säregen förmåga att suga in åskådaren i händelseförloppet så att man till sist blir ett med huvudpersonens existensvillkor: blind och lam och trots detta besatt av viljan att fysiskt uppsöka sin nu döende käresta han funnit via Tinder. Läs mer

Kärleksfull komedi om kvinnas lust

Hagateatern – Efter Fedra
Lisbeth Johansson i ”Efter Fedra” på Hagateatern i Göteborg. Foto: Kevin Chang Hon har gestaltat många historiska och litterära kvinnors liv och med stor framgång gjort monologformen till sin specialitet, skådespelaren Lisbeth Johansson. Den här gången gör hon sig till representant för åldrande kvinnor i allmänhet. Men varför blanda in Euripides Fedra? Ett bra skådespeleri kan ursäkta det mesta. För roligt har publiken, när Lisbeth Johansson inleder ett tre kv Läs mer

Kronogården lät sig inte provoceras

SVT-sändning från Trollhättan

Och så fick också Trollhättan till sist besök av Rasmus Paludan. Eller hans valmöte som han har valt att kalla det själv. Rasmus Paludan är partiledare för högerextrema Stram kurs. Han höll i går, torsdagen den 12:e maj 2022, valmöten i Västra Frölunda, Borås och till sist Trollhättan. Överallt var det lugnt, även om ibland stämningen blev hotfull. I Trollhättan greps en man misstänkt för brott för att han spottade på en polis. Sammanlagt sju personer omhändertogs. Läs mer

Viva la Mamma – Donizetti på göteborgska

Göteborgsoperan – Viva La mamma
ur Viva La mamma

Åke Zetterström kröner sin långa karriär på Göteborgsoperan med en helgjuten tolkning av rollen som Agata i Donizettis metaopera Viva La Mamma. Galnare kunde den operan knappast ha blivit än i händerna på komediproffset Claes Eriksson, som flyttat handlingen till dagens Göteborg och parodierar lustfyllt den konstform han just debuterat i. Läs mer

Roligt, vemodigt och välskrivet

Pamela Jaskoviak – Kvinnor utan män

Poeten Pamela Jaskoviaks första novellsamling heter ”Kvinnor utan män” och består av elva texter som är smått absurdistiska beskrivningar i kortform av människor som möts under olika omständigheter. Med dråplig avväpnande humor instucket är det en fröjd att läsa dem. Och det går lekande lätt att ta sig fram i meningarna som flyter fjäderlätt och fint. Läs mer

Claudia Durastanti – Främlingar jag känner

Främlingar jag känner, av Claudia Durastanti, är en djupt självbiografisk text. Första halvan koncentrerar sig på uppväxten och föräldrarna, den andra mer om författaren själv, bland annat som boende i London. Föräldrarna har två helt olika versioner av hur de träffades. Modern menar att hon räddade den blivande fadern från att hoppa från en bro mitt i Rom. Medan fadern säger at Läs mer

Röst- och registark Rigoletto för vår tid

Göteborgsoperan – Rigoletto
foto Lennart Sjöberg

Den är smyckad med många superlativer, Giuseppe Verdis opera Rigoletto. Verdi lär själv ha ansett den vara hans bästa. Den brukar också framhållas som operavärldens främsta över huvud taget. Med den uppsättning röster, den dirigent, regissör, orkester och manskör som nu framför den på Göteborgsoperan vågar man instämma. Läs mer

Om föremålens närvaro

Ulrika Nielsen – Tingen
Ulrika Nielsen, foto Cato Lein

Det börjar i tanken på ett tomt hus/lägenhet, vad skulle ett hem utan ting vara?  ”Skuggor och ljus. Luft.”  Tingen omger oss, vi väljer dem utefter vem vi är, men påverkar och förändrar också tingen hur vi är och blir? Läs mer

Kärlek på mils avstånd – om det onåbara på film och i musikalisk poesi

Om filmen Mothering Sunday och om tonsatt poesi av Signe Aurell
Maja och Ola

Det finns filmer och det finns filmer. Mothering Sunday tillhör den senare kategorin, när den genom ett par sekunders extra fördröjning håller stämningen på halster i en scen eller en situation, får händelserna att vibrera av oro i en replik som
– Han är inte försenad. Det är bara lunch. Läs mer

Fängslande skådespeleri

Konstkollektivet Snö – Arma människor
KOnstkollektivet Snö

Den har haft olika titlar, Fjodor Dostojevskijs hyllade författardebut som 25-åring. Senaste svenska översättning, som ligger till grund för Konstkollektivet Snös dramatisering, heter Arma Människor. Övertygande och fängslande skådespeleri i en spartanskt tidsanpassad miljö blir det bestående intrycket. Läs mer