Vi har levt under en pandemi i ungefär ett år nu, och allt fler börjar erkänna att de blivit påverkade i grunden. Människor kan eller får eller bör inte leva sina vanliga liv; inte gå på bio eller teatern, inga konserter och inte träffa sina vänner eller vara på sina arbetsplatser. Vi vågar inte längre krama om de närstående som vi brukar. Vi är inlåsta i våra ensamheter. Läs mer
Var får de allt ifrån författarna som skriver kriminalromaner? Alla, ibland märkliga, metoder som de låter sina fiktiva mördare ta död på sina offer med? Elly Griffiths, som själv i litterär form hunnit ta död på en hel hög personer kommer med ett intressant svar på frågan i sin senaste roman Mordkonsulten. Läs mer
Mona har blivit rent paranoid, ser hur folk runt omkring konspirerar och pratar om henne. Och inte förstår hon vad det är för barn de lägger på hennes mage, vem mannen är som hon tydligen bor med, i en lägenhet hon inte känner igen. Hon känner inte ens igen sitt eget ansikte i spegeln. Och denna infernaliska trötthet. Läs mer
I tider av radikalfeministiska utsagor om sexuellt aktiva mäns latenta benägenhet till brott, alternativt själva kärleksaktens potentiellt brottsliga innebörd, kan det vara intressant att studera tre aktuella porträtt av hur unga män är en känslomässigt drivande konstant i förhållande till kvinnor där de befinner sig i ett åldersmässigt eller socialt underläge. Läs mer
Driven av abstinens efter levande konstyttringar begav jag mig, med all respekt för den scenkonst som nu låtit streama föreställningar för att nå fram till en publik, ut i Göteborgs nedtonade gatuliv för att uppleva ett fysiskt möte med konstnärliga uttryck, som ändå visade sig existera. Läs mer
Det är så gruvligt mörkt och kallt. Men det är också kryddat med svart humor och mjuka detaljer i denna rasande begåvade romandebut.
Marieke Lucas Rijneveld föddes i Nederländerna 1991, hen debuterade med en diktsamling 2015. Tre år senare publicerades Obehaget om kvällarna, som nu föreligger i fint fångad översättning av Olov Hyllienmark för Tranan. Romanen fick 2020 det prestigfyllda Booker International Prize. Läs mer
(1944-2021)
Man skulle kunna säga, att Lars Norén levde som ett öppet sår, en människa som inte kunde annat än låta sig genomlysas av tiden, vara i tiden, vara tiden för att till sist överleva den och i någon mån övervinna den. I en essä om karaktären av hans nya dramatik från 1985 (i danska Information och norska Samtiden) citerade jag franska filosofen Simone Weil i Tyngden och nåden från 1951: Läs mer
Råttlinjen, som till väldigt liten del handlar om just Råttlinjen, eller The Ratline, den nazistiska flyktvägen bort från slagfälten i Europa efter andra världskrigets slut, är framför allt en berättelse som, med hjälp av nazisten Otto Wächters öde, försöker blottlägga hur nazister fungerade, hur de tänkte: i krig, i förintelseverksamhet, familjeliv och kärlek. Läs mer
I dessa tider, när det mesta som säljs eller ges ut är genrelitteratur, är det en smal lycka att det lilla göteborgsförlaget Lindelöws beslutat sig för att ge ut, återintroducera, den tyske författaren och brottmålsadvokaten, Ferdinand von Schirach på svenska med novellsamlingen Straff och den självbiografiska Kaffe och Cigaretter, en liten pärla i 48 kapitel. Läs mer
