Personliga texter och konkreta skrivtips innehåller denna essäsamling, som den nog bäst genrebestäms som.
Men det är underhållande och spirituellt skrivet med egensinniga vinklar av skribenterna.
Samtliga fjorton är utgivna författare, några etablerade och prisbelönta sedan länge, några mindre renommerade men de flesta har värdefulla anvisningar om skrivandets villkor och mödor. Läs mer
”… problemet med drömmar är att man till sist vaknar.” Det är vanligen något av en fest att läsa Patti Smith. Smith rockikon, poet och bildkonstnär och författare till ett flertal böcker, kanske mest känd är hennes kulturella självbiografi Just Kids. Med M Train (2015) och Hängiven (2018) och den på Brombergs nyligen utgivna, Apans år har Patti Smith inmutat något av en egen genre, besläktad med flanörromanen. Läs mer
Många nyanser av blått. Kanske skulle man kunna använda den raden som undertitel på Maggie Nelsons debut Blått (Bluets) som kom 2009, alltså sex år innan hennes stora internationella genombrott med romanen Argonauterna. Blått är någonslags filosofiska och poetiska texter genomkorsade av självbiografiskt sorgearbete. Läs mer
För den textälskande, vad kan vara bättre än att läsa en poetiskt skriven bok om dikten? Kristian Lundberg skriver om diktens innebörd, vad dikten är, men också vad den inte är. Det finns en transparens i diskussionen där läsaren blir inbjuden med tilltalet ”du”. En rad olika referenser från andra poeter förekommer i boken som tillsammans med Lundbergs egna ord driver fram diskussionen. Läs mer
Den sårade divan är utan tvekan den mest spännande bok jag läst på länge. Och det rör sig inte alls om någon kriminallitteratur utan om vetenskaplig essäistik med omfattande teoretisk förankring satt i relation till gedigen empirisk forskning.