Hemmet som metafor

Gästspel: Atalante – Spiti (danverk) & Folkteatern – Marthas hus
Spiti

Hemmet som metafor för gemenskap och trygghet eller dess totala motsats, instängdhet och terror.
Det är frågor som en tid i sällskap med en smärtsam bältros ockuperat mitt huvud efter att jag lyckades fånga två intressanta gästspel på Atalante respektive Folkteatern i Göteborg, ”Spiti” och ”Marthas hus”. I det förra skapar fem dansare en skön hemkänsla i ett bo av florstunna broderade textilier. I det andra förvandlas ett hem i kärlekens förrädiskt blodröda färg till sin motsats. Läs mer

Krepper äger scenen

Folkteatern Göteborg – Bröderna Mozart
ur Bröderna Mozart Folkteatern

Ordning och reda har aldrig skapat stor konst är ett statement av regissören Walter i den scenversion av filmen Bröderna Mozart som nu ges på Folkteatern i Göteborg. Därmed inte sagt att en kaotisk teaterverkstad per definition är konstnärligt enastående. Men roligt blir det. Magnus Kreppers regissör imponerar som komiker och maktpotentat och Sanna Hultman än en gång som en uttryckets mästerliga minimalist. Syftet med helheten är dock mer oklart. Läs mer

Enastående drömspel

Folkteatern Göteborg – Ett drömspel
ur Ett drömspel

Enastående dansare får drömspelet att lätta och sorglustigt blottlägga sökandet efter svaret på livsgåtorna i all sin inkonsekvens. Örjan Anderssons och Magnus Lindmans version av Strindbergs älsklingsdrama blir till en inte endast vemodig och vacker utan också rolig blandform av dans och teater. Läs mer

Med tyngdpunkt på skådespeleriet

Folkteatern – Odysséen, Göteborgs Stadsteater – Shoot - kameran går!
Odysséen på Folkteatern. Foto: Mats Bäcker

Göteborgs största teaterscener har haft premiär i dagarna. På den ena görs farsartad satir om en filminspelning inspirerad av en roman i filmmiljö. På den andra en halsbrytande snabbspolning av det tretusenåriga eposet , uppdaterad till nutid. På båda scenerna handlar det om teater här och nu med tyngdpunkten på skådespeleriet. Läs mer

Rörigt, rörligt, makabert om mänska och maskin

Folkteatern Göteborg – Moderna tider
ur föreställningen

Oreserverat ”Ja” till utvecklingen kan man knappats säga att pjäsen Moderna Tider på Folkteatern ropar. Men vad den egentligen vill ha sagt förblir fördolt. Den kunde sägas ta vid där Regionteaterns föreställning slutar. Vad hände när människan fick maskiner? En första Chaplin-look alike skådespelare (Ruben Lopez) i fenomenal aktion, tappar snart tempot vid ett löpande band och det hela utvecklas till en osannolikt rörig men också roligt rörlig pajasföreställning. Läs mer

Kaotisk rövarcirkus

Folkteatern Göteborg – Rövarna
bild ur föreställningen

Emma Mehonic far fram över Folkteaterns nyskapade scenrum som en förgörande stormvind i rollen som Franz von Moor i en 22-årig Friedrich Schillers Sturm och Drang-drama Rövarna.  Alla på scenen gör sitt yttersta för att få meningen med det ungdomliga upproret att engagera. Men det biter inte. Läs mer

Djärvt skådespeleri om moderskapet

Folkteatern Göteborg – Mitt arbete
ur föreställningen Mitt arbetet. Foto Lina Ikse

Den har tidigare rönt framgång på Husets Teater i Köpenhamn och har nu landat på Folkteatern i Göteborg, pjäsen som heter Mitt arbete. Associerar sånär till Min kamp. Och en kamp är det som de två slipade skådespelarna iscensätter i 90 minuter. Suveränt skådespeleri, fantasifull scenografi och spännande regi utifrån en explosiv text kryddad med humor. Läs mer

Teaterprojekt utan motstycke

ur föreställningen

Efter en första förvirrande introduktion, därpå en helt galen orgie i teaterblod,  sitter jag hemma och upplever en fyra dagars livestreamad maratonläsning av själva boken. Första delen bör vara avverkad onsdag-torsdag och jag undrar i mitt stilla sinne  om inte Folkteaterns och Erik Holmströms Don Quijote-projekt hör till de djärvaste och galnaste som uppstått inom svensk scenkonst i coronans spår. Läs mer

Fiktion och verklighet i salig blandning

Folkteatern – Don Quijote (följetong, del 1)
Vinjettbild

Tre dagars repetition och tre föreställningar fredag-lördag, åtta veckor sammanlagt. Första delen av Erik Holmströms Don Quijote-projekt är redan historia. Avsnitt två av åtta har rubriken ”Into the Violence”. Premiär 11 september.  Snarare än att beskrivas som en följetong anar jag en dissekering, där olika teman, som kan urskiljas likt inälvor i romanen, skapar underrubriker.  Ingen dock på tema kärlek. Märkligt. Läs mer

De vilsegångna

Misantropen efter Molière – regi: Jens Ohlin
Vinjettbild

Det slående med Jens Ohlins uppsättning av 350-åriga mästerdramat Misantropen från 1666, är den stora frihet med vilken pjäsen är betraktad och tagen i bruk, vilket i sin tur frigör skådespelarna som firar var sina triumfer i Folkteaterns uppsättning. (En sådan precision i skådespeleriet ser man nästan bara i biografen numera, t ex i grymt njutbara Emma, som nu är aktuell.) Läs mer