Två bilder av manlighet

När jag läser Stephan Mendel-Enks bok om vår syn på manlighet, Med uppenbar känsla för stil, kommer jag genast att tänka på min egen pappa. Hur han satt i vårt storarum någon gång i början av 1980-talet och sydde ihop ett köttsår i höger handflata med några snabba stygn av svart björntråd. Naturligtvis helt utan någon som helst bedövning och med tråden trädd på en rejäl synål. Efteråt betonade han att det gjorde rejält ont. Men det gäller ju att behärska sig – som man. Läs mer

Boktryckarkonstens uppkomst

Det finns fyra revolutioner i den mänskliga kommunikationen. Just nu lever vi mitt i en av de stora omvälvningarna, nämligen Internet eran. Men för att kunna förverkligas har denna revolution krävt tidigare framsteg och innovationer. I vetenskapen och tekniken sker utvecklingen oftast stegvis. Den första stora uppfinningen var skriften som sådan, sedan kom alfabetet som demokratiserade skriftens användning. Boktryckarkonsten förutsatte det att man kom på iden att det är möjligt att trycka med lösa typer. Läs mer

En brun berättelse om Sverige

Heléne Lööws bok Nazism i Sverige 1924-1979 sätter punkt för 20 års forskning. Under dessa år har hon blivit den självklara experten när det gäller svensk nationalsocialism. I och med hennes nya bok befäster hon utan tvekan denna position. Hennes nya bok är ett livsverk med hög ambitionsnivå. Boken är späckad med fakta, årtal och namn, men också berättelser om de personer som varit en del av den marginaliserade rörelse som i boken ges ett ansikte. Läs mer

Välskrivet men fördomsfullt

Ingen kan stå oberörd inför fenomenet Dan Brown. Da Vinci-koden säljer i enorma upplagor över hela världen. Folk som inte läst en bok på flera år läser nu åtminstone den. Och fastnar man för den så läser man förstås ”uppföljaren” Änglar och demoner, romanen som egentligen ligger före Da vinci-koden i originalutgivningen, men som översatts till svenska först nu. Läs mer

Konsten att göra en snygg tidskrift

Jag debuterade som redaktör under min studenttid. Mina kamrater i redaktionen var som akademiker ofta helt fokuserade på texterna. För dem hade det säkert inte varit några problem att ge ut en kulturtidning med enbart text på sidorna, för det var så flygbladen ofta såg ut på den tiden. Själv fick jag ta på mig rollen som praktikern. Den som förde in form i tidningen, om än på en blygsam nivå. Läs mer

Göran Palms slingriga resa till Smygehuk

Att man aldrig lär sig; böcker ska man aldrig låna ut. När jag läst den fjärde och sista delen av Göran Palms jätteberättelse Sverige En vintersaga tänkte jag på mitt fiffiga vis kolla i de tidigare delarna för att se om något i språk och temperament förändrats under de mer än tjugo år som gått sedan den första delen kom. Det var just denna första del som var borta, och jag vet varför, där finns en beskrivning av Palms litterära verktyg, blankversen, som jag fann så oerhört elegant, fyndig och lärorik att jag tyckte alla borde läsa den. Och ja, man får skylla sig själv. Läs mer

Fabel utan stickrepliker

Författaren Stefan Hammarén leker med språket som ett lyckligt barn. I sina två romaner undanskyms handlingen, bäddas in i ett extremt mustigt språk. Texterna blir en märklig blandning som vidkänner dadaism, groteska ordlekar och barocka näst evigt långa meningar. Hans romaner ingår i en planerad trilogi, vars tredje del utlovas till våren, men som ett mellanting finns den nu aktuella ”Fluga diversé”. Läs mer