Om djupaste sorg

Susanne Skogstad – Svartstilla
författarfoto Foto: Sturlason

Hur lång är sorgen? Kan man få sörja tills man är färdig? Finns det en bortre gräns, kan det bli något ”sjukt” eller osunt i att ”bara hålla på”? Hur väl känner vi egentligen våra barn, eller våra föräldrar? Och får man skriva en roman där ingen ”utveckling” sker? Det är frågor som dyker upp när jag läser Susanne Skogstads debutroman Svartstilla som utkommit på Wahlström & Widstrand, i Cilla Naumanns poesiskimrande översättning. Skogstad är född 1992 i Nordfjord, och studerar nu på en manusförfattarlinje i Oslo. Läs mer

Öppet för tolkningar

böcker.vinjett

forfattarenI Marie Norins nya roman skildras en sorgeprocess.
”De kom och hämtade honom i en stor grön bil. Det är egentligen allt han minns. Att plåten var grön och inte alls blank, att ingenting återspeglades i lacken, som om hela bilen teg.” Läs mer

Utmanar läsarens vaneseende

böcker.vinjett

Nu är Marie Norin här igen med en gungflytext, en i grunden poetisk romantext om vad som händer inne i en grabb, fast projicerat ut, alltid så, när mamma dött av en märklig slump under charterresa i en sandstorm där hon blev biten av något giftigt djur. Läs mer