En murvels memoarer

En murvel – alltså en kvällstidningsreporter som inte väjer för nånting – har skrivit sina memoarer. Och ingenting är heligt.
Nej, han försvarar allt han gjort under sina 32 år som reporter på Expressen. Och det är väl ädelt i sig. Men ibland kan man ju undra lite… Läs mer

LA TRAVIATA

opera i tre akter av Giuseppe Verdi
libretto av Francesco Maria Piave
efter pjäsen Kameliadamen av Alexandre Dumas d y
Premiär på Göteborgsoperan 10/2 2007

Regi: David Radok
Dirigent: Pietro Rizzo
Scenografi: Lars-Åke Thessman
Kostym: Ann-Mari Anttila
Ljus: Hans-Åke Sjöquist
Koreograf: Håkan Mayer
Medverkande: Charlotta Larsson, Tomas Lind, Robert Hyman, Helena Holmberg, Pia Svorono, Mattias Ermedahl, Åke Zetterström, Markus Schwartz, Markus Kroon, Erik Enqvist, Ulf Glemme
samt Göteborgsoperans Kör, GöteborgsOperans Orkester och statister Läs mer

EN MÅSTE JU LEVA

av Jonathan Lehtonen
Urpremiär på Angeredsteatern den 9 februari 2007-02-10
Regi: Jenny Andreasson
Dramaturg: Lena Fridell
Scenografi och kostym: Marie Olsson
Ljus: Anna Wemmert Clausen
Ljud: Johan Karlsson
Konfliktkoreograf: Linus Österberg Nilsson
I rollerna: Kave Foladi, Anders Lönnbro, Julia Marko-Nord, Josefin Neldén, Albin Olsson, Filip Tallhamn och Ove Wolf Läs mer

Meningen i det meningslösa, och omvänt

Johan Jönsons författarskap är produktivt – från sin bunker har han just kommit ut med sin elfte diktsamling, Restaktivitet. Läs mer

Sökandet efter personliga teman

Man säger ofta om bildkonstnären att hon eller han ”målar samma tavla om och om igen”, om författaren att hon eller han ”skriver samma bok” i olika variationer under sin livstid. Vad kan detta perspektiv betyda för skådespelaren som oftast har en dramatisk text att utgå från, skriven av någon annan, som arbetar inom en regissörs visioner och som dessutom förväntas gestalta andra människor? Vilka berättelser och teman är det som skådespelare går och bär på och uttrycker från scenen? Läs mer

Charlie och jag

Jag har blivit med vovve på äldre dar. Som outbränd senior vägrar jag att sitta på torget och mata duvor. Istället går jag i privat skola, med min hund som magister. Min fyrbente lärare är en trefärgad Jack Russel-terrier med irländskt temperament och ena örat upp och det andra ner. Läs mer

Upplagt för debatt om regionernas roll

I slutet av februari lägger Ansvarskommittén fram sitt slutförslag. Under Albas hela existens har globalisering och regionalisering varit ett stående tema, men i medierna i stort har det varit märkligt tyst om de processer som i grunden omvandlar vårt samhälle. Inte många tycks känna till Ansvarskommitténs arbete. Förmodligen ändras det lite när slutrapporten läggs fram. Läs mer

Att ständigt komma tillbaka

För drygt tjugo år sedan var Sören Larsson min lärare och sedan kollega på det som blev larssons teaterakademi och larssons teater. Sedan sex år tillbaka, efter att vi båda under tio års tid arbetat med att göra teater på varsitt håll, samarbetar vi igen, nu i larssons & ADAS teater på Konstepidemin i Göteborg. Läs mer

Dockor överskrider mänskliga gränser

Efter tjugo år i Göteborgs teaterliv har Nasrin Barati många glada minnen. Men genom åren har arbetet med Dockteater Sesam också haft en skuggsida: kampen mot låg status och fördomar.
– Men jag brinner för den här konsten, så jag måste fortsätta göra det jag tror på, säger hon. Läs mer

Rapport från en kackerlacka

Min son är orolig för mig. Han har sett en politiker på tv som ser ut som Alfons Åberg. Politikern har, tillsammans med sina borgerliga kollegor funderat kring kulturen och människorna som verkar i den. Dom har sagt att nu får det vara nog, ni måste landa i ”verkligheten”. Herregud mamma, säger sonen, hur ska det gå för dig, du som ljuger och överdriver jämt. Du har överhuvudtaget ingen verklighetsuppfattning. Det är ju därför du jobbar på teatern. Den nya regeringen kommer att ta död på dig. Läs mer