Från diskbänksrealism till uttryckliga experiment i plast och gest

Scenkonst: Göteborgs dramatiska, Skogen och Atalante
Vinjettbild: Barn.

Utan att man vet ordet av känns allting precis som vanligt. Stolarna lite glesare uppställda, men publiken är där, det spelas teater och skapas scenkonst på scen efter scen och på Göteborgs Dramatiska får man till att börja med följa ett triangeldrama i miljöteknologins tidevarv, vi befinner oss i det man kallar en ’situation’, ett kärnkraftverk har havererat, ett samhälle har översvämmats och tre människor bär konsekvenserna av eländet. Läs mer

Don Quijote nr 6: Lekfull kostymteater med kulturpolitisk satir

Folkteatern – Don Quijote nr 6

Två av åtta etapper återstår av Folkteaterns Don Quijote-maraton.  Sjätte avsnittet blev en återkomst till boken efter femte ronden, Outside the Box, som ägde rum utanför både huset och boken. Efter tre dagars repeterande bjöds nu på riktigt fyndig och lekfull kostymteater, kryddad med dispyt om såväl skådespelarkonsten som aktuell kulturpolitik. Läs mer

Teaterprojekt utan motstycke

ur föreställningen

Efter en första förvirrande introduktion, därpå en helt galen orgie i teaterblod,  sitter jag hemma och upplever en fyra dagars livestreamad maratonläsning av själva boken. Första delen bör vara avverkad onsdag-torsdag och jag undrar i mitt stilla sinne  om inte Folkteaterns och Erik Holmströms Don Quijote-projekt hör till de djärvaste och galnaste som uppstått inom svensk scenkonst i coronans spår. Läs mer

Enastående: Requiem för vår tid och Atalante i bokform

Atalante – Requiem för vår tid

Närmare en mässa för vår tid är svårt att komma. En enastående musikalisk och visuell lisa för själen. Alla som inte ingick i den lilla skara som upplevde någon av de tre föreställningarna av Niklas Rydéns och New Operas senaste konstverk, Requiem, på Atalante kan jag bara trösta med att verket lär pånyttfödas – nästa år. Läs mer

Fiktion och verklighet i salig blandning

Folkteatern – Don Quijote (följetong, del 1)
Vinjettbild

Tre dagars repetition och tre föreställningar fredag-lördag, åtta veckor sammanlagt. Första delen av Erik Holmströms Don Quijote-projekt är redan historia. Avsnitt två av åtta har rubriken ”Into the Violence”. Premiär 11 september.  Snarare än att beskrivas som en följetong anar jag en dissekering, där olika teman, som kan urskiljas likt inälvor i romanen, skapar underrubriker.  Ingen dock på tema kärlek. Märkligt. Läs mer

Strålande om scenarbete i Göteborg

Lis Hellström Sveningson & Gudrun Nyberg – På scenen
Vinjettbild: Lis Hellström Sveningson

På scenen är berättelsen om Göteborgs teater- och musikliv under hundra år. Det är en både initierad och underhållande skildring, som förhoppningsvis finner många läsare bland kulturintresserade göteborgare men också i vidare kretsar där en samlad bild av hur scenkonstkulturen vuxit fram och utvecklats i staden kan bli en värdefull kunskapskälla. Läs mer

Djärva grepp på Göteborgsoperan

Två dansverk och en opera i konsertversion

Associerandet banar sig väg via naturvetenskap, historia och myter med Göteborgsoperans danskompanis senaste, två dystopiskt präglade verk på en och samma kväll. Fortsättningen efter premiären ser också dyster ut för dansduon Beyond. Att Operan La Ville Morte kvällen efter bara gjorts för ett framförande var ju en tanke värdig sierska. Läs mer

Stark och levande teater

Betlehem Isaak var nio år när jag  2003 såg henne ersätta sin pappa Dawit för att  i Stockholm ta emot ett pressfrihetspris från Reportrar Utan Gränser. Nu kan man följa hennes berättelse i en nyskriven, öppenhjärtig och drabbande föreställning på Angereds Teater. Något som glädjande nog befäster denna förortsteaters betydelse. Pjäsen är mästerligt komponerad. Läs mer

Terapi och mod i barnteaterform

Teater Jaguar – De vågade, Regionteater Väst – Djungelfeber
Djungelfeber

I ambitionen att fånga upp nya verk inom barn- och ungdomsteatern har jag, från att nyligen ha recenserat Avatarer på Masthuggsteatern, hamnat i fler sällsamma sällskap, som att sitta i gruppterapi med en kvartett fabeldjur, eller blivit påmind om enastående personer som åstadkommit något alldeles extra. Läs mer

Sanningen tar inte slut

Göteborgs Dramatiska Teater – Sokrates död
bild ur föreställningen

Konsten, vetenskapen och politiken förutsätter det oavgjorda, skriver Horace Engdahl i en opublicerad text.
Det är något som i hög grad knyter an till Göteborgs Dramatiska Teaters senaste produktion, Sokrates död, som ställer de definitiva, utmanande frågorna till något så avgörande som hur man skall leva sitt liv utan att dö, även om man dör av det; vad säga, var tiga, hur komma fram till en smula större visdom, undvika de allra värsta fadäserna.

I en tid där man håller på att storkna av idioti och enfaldigt förnekande av de enklaste sanningar trillar den ned som en klenod av frigörelse från åtminstone några av alla dessa dumheter. Läs mer