Vem är vem?
Skogen – Dinis Machado: Yellow Puzzle Horse
Förtrollande vila i Skogen
Matilda Tjäder & Olof Runsten – Putting the Garden to Sleep
Man lämnar aldrig Skogen besviken. Scenen på Masthuggsterassen erbjuder inte bara föreställningar med överraskande skönhetsvärden, den när också tanken, båda ting som gör att man uppsöker platsen med förväntan som man ett par timmar senare fått infriad – hur ofta kan man säga något sådant? Läs mer
Dödsdansen genom Staden
Produktionsbolaget Ögat och Folkteatern – Dödsdansen (lägenhetsföreställning)
Det slumpade sig så, att jag ankom till Folkteaterns och produktionsbolaget Ögats uppfinningsrika teaterföreställning nyvaccinerad och därför på ett högst påtagligt sätt en del av ett av dess genomgående teman: isoleringens effekter på ett förhållande under pandemi – något vi ofta informerats om sedan en tid tillbaka, hur förhållanden spricker och faller i bitar när trycket hårdnar. Läs mer
Vårt behov av tröst
Folkteatern, Trail The Blaze – Comforter
Vårt behov av tröst är titeln på en legendarisk textsamling av Stig Dagerman, postumt utgiven av Olof Lagercrantz 1955. Dagermans ursprungliga novell ’Vårt behov av tröst är omättligt’ är från 1952 och återfinns i dag inläst av Stellan Skarsgård 2016 i en produktion av dottern Lo Dagerman som kan ses på You Tube. Läs mer
Befriande Siegfried
Ingen dålig gåva som Göteborgsoperan skänker envar som loggar in på gofilm.se. Pandemin lyckades inte sätta stopp för tredje delen av Wagners Nibelungens ring. 26-28 mars läggs en filmad version ut med en akt per kväll och kan ses mars månad ut. Gratis! Själv har jag kunnat avnjuta alla tre akterna i följd med detta sjungande kärngäng, där kärleken segrar och slutkyssen ersätts med ett skratt. Läs mer
Teatersport på Kapitolium: en satirisk recension
Politik som teater i USA (del 3)
Efter Lars Norén
Minnestext om en bortgången dramatiker
(1944-2021)
Man skulle kunna säga, att Lars Norén levde som ett öppet sår, en människa som inte kunde annat än låta sig genomlysas av tiden, vara i tiden, vara tiden för att till sist överleva den och i någon mån övervinna den. I en essä om karaktären av hans nya dramatik från 1985 (i danska Information och norska Samtiden) citerade jag franska filosofen Simone Weil i Tyngden och nåden från 1951: Läs mer
Med Lars Norén i minnet
Minnestext om en bortgången dramatiker
Mitt i mitt skrivande om det dagsaktuella utbudet av levande konst i Göteborg (med senare publicering) chockeras jag av nyheten att ännu en gigant i det svenska kulturlivet just avlidit, Lars Norén. Det känns oerhört motvilligt att ta till sig. Vartåt ska vi nu söka oss, vi som idogt hängivit oss åt denne mans oerhörd förmåga att bottna i det mänskliga psykets labyrinter? Läs mer
