Varje gång jag har anledning att tala om vad det vill säga att skriva kritik, betonar jag vikten av, att undvika varje utlåtande huruvida något är ’bra eller dåligt’. Det skall man överlåta till åskådaren, lyssnaren, läsaren att ta ställning till utifrån egna förutsättningar. I annat fall gör man konstverket en otjänst. Läs mer
Berättarladan i värmländska Rottneros befolkar i sommar sina tiljor med asagudar, jättar, nornor och vidunder från nordisk mytologi och folktro. Men snarare än själsligen beröra serveras ett färgsprakande allkonstverk som främst tjusar öra och öga till en berusande upplevelse med fantastisk musik, virvlande dans och en makalös kostymprakt. Läs mer
Med dans i världsklass satte Göteborgsoperan punkt för säsongen med en festival för att fira sina 25 år i huset vid Lilla Bommen. Det blev en jubileumshelg av rang. Invigningen skedde visserligen först i oktober 1994 med Martinson/Blomdahls apokalyptiska opera Aniara. Hofesh Shechters hyllade dansverk Grand Finale tar upp stafetten med sin dystopiska framtoning. Läs mer
I Backa Teaters pjäs Hierarchy of Needs ingick ett möte via videolänk med en teatergrupp i Syrien. 8 maj möttes på liknande sätt Göteborgsoperans interkulturella kör och dess motsvarighet på en scen i Greklands nya nationalopera i Atén till en vokal dialog. Streaming-tekniken erbjuder oanade möjligheter till kulturella mötesplatser där politik eller pengar hindrar levande gästspel, något som i dagarna dock kan upplevas på Teater Sesam. Läs mer
Nyskriven och genreupplösande scenkonst har intagit Göteborgs stadsteaters små scener denna vår. På Studion spinns i farsform på den urgamla myten om narrskeppet. På den tillfälliga scenen Slakthuset är den utlösande faktorn en dröm om en livsstil befriad från köttkonsumtion. Två disparata nyskrivna verk, som i båda fallen ställer stora krav på skådespelarna. De är den stora behållningen. Läs mer
Det ligger nära till hands att, om inte direkt jämföra, så i alla fall ge det en tanke, varför språket i Operans dansföreställning Ministeriet för olösta känslor förvaltas så välövervägt och träffsäkert, medan sång- och framför allt dansnummer i Stadsteaterns Little shop of horrors faller till marken med ett brak. Läs mer
Det är inte bara en helt unik uppsättning. Den ges dessutom blott ett fåtal chanser till att uppleva. Sopranen Kerstin Avemo gör två enastående kvinnoporträtt mellan dröm och verklighet i två kortoperor som fåtts att framstå som om de varit gjorda för varandra. Med David Radoks idé, regi och scenografi har skapats två märkvärdiga operasmycken. Läs mer
Den sorgliga sagan om flickan med svavelstickorna är en av H C Andersens kortare. Att skapa ett ordlöst, myllrande drama av den är inte vad man föreställer sig. Men när Backa Teater fritt utgått från den sagan för en timmes teater förstärks sagans samhällskritik i en fascinerande stumfilmsteknik. Läs mer
Från hisnande skapelseberättelse och lögners fortplantning till sagans elaka styvmödrar och kärlek som leder till döden. Det handlar om barnteater eller vad jag skulle kalla allåldersteater. Bättre start på dagen än en dos levande scenkonst med en entusiastisk barn- eller allålderspublik är svårtänkt. Ja, det är humorn och den komiska spelstilen som dominerar på Göteborgs barnteatrar efter allehanda koncept – från att göra fars av Romeo och Julia och panto av Snövit till att återanvända fabler och visor i olika former eller bearbeta existentiella frågor enligt devisingmetoden. Musiken har alltid en given plats. Läs mer
Nog är det show alltid! Den koreografiska uppfinningsförmågan tycks outsinlig, den kroppsliga förmågan närmast gränslös, så ock den scenografiska, musiken inte att förglömma. Det är en spontan reaktion från världspremiären på två nya dansverk på Göteborgsoperan. En säregen helafton med en makalös dansensensemble. Läs mer