Jorden är döende – och vem bryr sig?

Det var flera månader sedan Mark Lynas kom ut med den här boken. Men dess aktualitet har inte minskat med tiden. Inte minst är den nu aktuell efter att FN:s klimatkommission och förre vicepresidenten i USA Al Gore fått Nobels fredspris för arbetet på att hejda den globala uppvärmningen. Läs mer

Om konsten att förstå det främmande

Vad kan vi veta om andra kulturer än vår egen? Inom kunskapsantropologin studerar man de filter och tolkningsramar som påverkar förståelsen av det främmande. Med utgångspunkt från läkekonst i två kulturer för Maj-Lis Follér och Jan Bärmark ett samtal, som förutom att jämföra forskningsresultat också syftar till att ge en presentation av kunskapsantropologin. Samtalet handlar om läkekonst och sjukdomsuppfattning i kulturer där de bägge länge vistats, den tibetanskbuddistiska och den sydamerikanska Shipibo-Conibo. Läs mer

Naomi Klein ser ett mönster

Doktor Chock har gjort ett segertåg över världen, om man ska tro Noami Klein. Med den så kallade Chicagoskolan som spridare av det nyliberala budskapet och med Milton Friedman som portalfigur. Mannen som fick nobelpriset 1976, tre år efter den blodiga kuppen i Chile och som var ekonomisk rådgivare åt Agusto Pinochet. Läs mer

Anomi – en diagnos på vår samtid?

Ett sätt att bli berömd på, har det sagts, är att skapa ett nytt begrepp. Freud gjorde det med libido, Max Weber med karisma och Marx med alienation (även om han lånade det från Hegel). Émile Durkheim skapade anomi. Det är både välkänt och märkligt okänt. Befriat från sin torra sociologiska dräkt vore det värt en renässans. Sammansatt av grekiskans a, icke och nomos, lag, och med en bestämd historia under senantiken, betyder det laglös, regellös. Mer precist står det för ett tillstånd av desorientering och förvirring utlöst av samhällets brist på sammanhållande normsystem. Läs mer

Koppla samman kultur och hälsa

Människan i västvärlden får det materiellt bättre och bättre, trots det ökar ohälsan i världen – en ”hälsans paradox”. I det ligger en utmaning och närmast en skyldighet att ta vara på dessa insikter och fördjupa våra kunskaper inom området. Läs mer

Språket blir tomt på innehåll

Ibland när jag skriver blir det ingenting. Inget innehåll, ingen form, ingenting, språket blir tomt på innehåll. Jag vet inte vad det beror på. Det går inte att förklara. Mening efter mening stelt och upptravat utan substans. Läser igenom texten som hackar sig fram och förstår inte vad jag skrivit. Jag misströstar och stänger ned datorn. Läs mer

Varför dessa program?

eller VAR FINNS PROGRAMMET?

Teaterprogrammet, den trycksak som man köper innan man går in och njuter av föreställningen, är en del av arrangemanget. Ibland kan det också utgöra en inte oväsentlig del av finansieringen. Så var det när jag började min teaterbana på Studentteatern i Stockholm. Annonserna i programbladet gav goda intäkter; välvilliga annonsörer betraktades som stödjande konstälskare. Läs mer

En antiplatonisk roman

Mig förutan vetskap om drdrinkarna har extra konstruerade namn hos docent, dr Stefan Whildé, med halva halssköljningen i tilltalet, hur mycket som än är benämningar, uttryckets rikedom, det målande i något, ädlade halsklumpen av häpnadens jaha, eller får han hur mest fatt i märkliga verkligheten dräktiga mänskligheten sagt, i frågor om vad som har täckning för extra i sin akt, eller om vanligt blir snarast friskt i ett töcken. Läs mer

Om konflikternas USA

Romanen utspelar sig på ett college i USA på 1970-talet, och berättelsens huvudhandling är mötet mellan Genna Mead och Minette Swift som blir rumskamrater på colleget. Romanen inleds med en inledning där man får veta att texten kommer att bli en undersökning, av Minettes död. Trots att läsaren från första sidan vet en del av upplösningen så vet vi ändå oerhört lite om vad som drev händelseförloppet dit. Läs mer

En kryddig, värmande sup inför Första Advent

När Stockholmaren bjuder före detta väckelsepredikanten Olof Helmersson på messmöret, det som sedan urminnestider har tillverkats i samma gryta, blir vardagen, katastrofen och gemenskapens makt på gott och ont lika påtaglig i min läsfåtölj som i det västerbottniska landskap det hela utspelar sig. ”Den smaken känner jag igen. Sötma och sälta och bitterhet, allt blandat på det mest förvirrade sätt. Så har det alltid varit” säger Olof Helmersson där han sitter på trappan till Linuses hus och tar första tuggan. Läs mer