Ett gammalt år är på väg ut, ett nytt på väg in. I skarven mellan gammalt och nytt uppstår osökt spekulationer och reflektioner om var vi står och vartåt det går, men också hopp om förbättring. För visst kan mycket bli bättre än under året. Läs mer
Läser man någonsin samma bok två gånger? Frågan kryper på mig en dag då jag sitter Kungliga bibliotekets läsesal och en blygrå skymning sänker sig över Humlegården utanför. Det är Augustprisutdelning senare på kvällen och jag har bestämt mig för att läsa några av de nominerade böckerna i vuxenkategorin. Av alla de nominerade böckerna får jag endast fram Isabelles Ståhls Just nu är är jag här, en roman som jag läste under någon av vårens bråda pollenstinna dagar. Läs mer
Man kunde frestas att tro att två upprörande konstnärliga arbeten, diktsamlingen Familieepos, skriven på omväxlande danska och svenska – titeln på danska dock – och fotoutställningen Girls, Girls, Girls hade tillkommit i tät inbördes kommunikation, så intimt förbundna synes de vara, så tematiskt ”medberoende” om man kan använda sig av ett sådant uttryck. Läs mer
Det är nu mer än ett år sedan Donald Trump besegrade Hillary Clinton i den amerikanska historiens smutsigaste valrörelse. Valet av Trump blev något av en kulmen på de dramatiska förändringar som under senare tid ritat om det politiska landskapet, på båda sidor Atlanten. Visst, Europa har under decennier sett framväxten av nationalistiska och rasistiska partier. Men när ohöljd högerpopulism mobiliserar stora befolkningsgrupper och när parlamentariskt valda regeringar angriper grundläggande liberala värderingar som pressfrihet, kulturblandning och globalisering är det motiverat att fråga om vi står inför ett nytt skede. Läs mer
Charlotte Perkins Gilman räknas bland den litterära feminismens pionjärer. Hon levde 1860 till 1935, och hennes mest kända verk är Herland (Jungfrulandet) från 1916. Det rör sig om en visionär skildring (ibland beskriven som en utopi) av en värld där kvinnor kan utbilda sig till vad de önskar och arbeta med vad de vill. Barnomsorgen sköts av professionell personal. Man kan höra ekon av boken när Alva Myrdal tjugo år senare pläderar för hur de moderna kvinnorna ska kunna får möjlighet till självförverkligande. Läs mer
Under några sällsamma höstdagar gnager en fras i mig. ”Kulturkvinnan är Kulturmannens utmanare, fruktade kollega och ständiga skugga.” Frasen kommer från Ebba Witt-Brattströms (2017) senaste bok Kulturkvinnan och andra texter. Ur frasen lösgör sig frågor: måste det vara så? Alltså, oavsett om vi anser oss vara fullfjädrade kulturmän eller kulturkvinnor, måste vi se det andra könet som en utmanare och ett hot? Beror inte den mentala uppdelning av medspelare och motspelare i våra liv på så mycket annat? Och var går gränsen för att vara kulturmannaskapet? Läs mer
Stadens tid är nu och så har det varit under åtminstone hundra år. I både USA och Sverige har det funnits flyttvågor ut till stadens yttre marginaler, men dessa har samtidigt varit beroende av stadens växande ekonomiska betydelse. Idag finns åter en riktning in mot stadens centrum. Hur hanterar staden sin attraktionskraft när det gäller boendets många sidofunktioner? Läs mer
Olskroken är ett välavgränsat bostadsområde strax öster om centrala Göteborg som markerar vart stadsboendet nådde i slutet av 1800-talet. Hustypen var de typiskt göteborgska landshövdingehusen med två våningar i trä ovanför en våning i sten. Läs mer
Hängmattan i Majorna i Göteborg var fram till rivningen 1982 en unik kvarleva från den period då stadens utvecklades under småskaliga förhållanden. Varje kvarter bestod av flera fastigheter och var likt ett hologram en miniatyr av själva staden. Här fanns mängder av affärer och mindre industrier. Läs mer
Haga är Göteborgs äldsta stadsdel, ritad som en förstad för arbetare som skulle tidigt till jobbet och inte kunde bo innanför stadsportarna… Med 1800-talet blev Haga hamnarbetarnas, sömmerskornas och möbelsnickarnas stadsdel – där också den privatfinansierade välfärden växte med BB, bad och bibliotek. Trähusen blandades med den nya uppfinningen landshövdingehus och Dicksons påkostade stiftelser för välrenommerade arbetare. Läs mer